loadingHöstvete tröskas utanför Vallkärra norr om Lund i torkan i juli i år. Johan Nilsson/TT-arkivbild
Höstvete tröskas utanför Vallkärra norr om Lund i torkan i juli i år. Johan Nilsson/TT-arkivbild
Inrikes

Efter torkan: Sämsta skörden på 60 år

Epoch Times

Sommarens torka slog hårdare mot spannmålsproduktionen än väntat. Årets skörd ser ut att bli den minsta sedan 1950-talet, enligt Lantmännen.

I en prognos i somras uppskattade Lantmännen årets totala skörd till 4,2 miljoner ton. När skörden av spannmål, oljeväxter och baljväxter är bärgad bedöms Sveriges samlade skörd uppgå till 3,5 miljoner ton.

– Man får gå tillbaka till slutet av 1950-talet för att hitta motsvarande. Torkan och värmen gjorde större skada än vad vi räknade med när vi satte första prognosen, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.

Snittskörden under de senaste fem åren har varit 6,2 miljoner ton.

Stort inkomstbortfall

Förutom den ovanligt varma och torra sommaren var grundförutsättningarna för årets skörd sämre än normalt. En lång regnperiod minskade fjolårets höstsådd.

För de svenska lantbrukarna innebär den dåliga skörden en hård ekonomisk smäll.

– Det påverkar jordbruksekonomin med ungefär tio miljarder. Mycket i form av ökade kostnader men även minskade intäkter för sämre skördar, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk talesperson på Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

För många lantbrukare kan årets krissituation få långtgående konsekvenser. Många får svårt att göra nödvändiga investeringar och i vissa fall kan det bli tal om nedläggning.

– Man ska inte utesluta att vi kommer att få se en viss ökning av konkurser i år, säger Mikael Jeppsson.

"Känns jättetungt"

– Jag har bärgat min 26:e skörd och det här är den i särklass sämsta skörden, en halv skörd, säger Stefan Ranch, spannmålsbonde i Sörmland som odlar kvarnvete, maltkorn och oljeväxter.

– Det känns jättetungt, fortsätter han.

Vissa bönder har fått uppemot 70 procent mindre skörd än normalt, enligt Lantmännen.

Det är inte bara Sverige som har haft det här torra, varma vädret. Hela området kring Östersjön har haft samma situation vilket innebär att priserna på spannmål har stigit i Europa. Sedan har de svenska priserna gått upp ytterligare eftersom vi nu behöver importera spannmål i stället för att exportera.

Enligt Lantmännen ligger prisökningarna på mellan 25–35 procent.

– Visst, prisnivån har gått upp. Men det är inte alls i nivå för att täcka upp för en halv skörd, säger Stefan Ranch.

Påverkar livsmedelspriser

Han försöker hålla humöret uppe trots att ekonomin är ansträngd.

– Man försöker spara på utgifter i möjligaste mån. Gå på det billigaste alternativet när man har möjlighet. Samtidigt får man ju inte sluta tro på nästa års skörd heller. Man får inte ödelägga nästa års skörd genom att inte göra rätt saker. Man måste bita ihop och gå vidare, säger han.

Bristen på inhemsk spannmål får effekter när det gäller produktionen av mejeriprodukter, kött och öl.

– Bristen på svenska råvaror kommer att leda till högra priser på livsmedel framöver, säger Mikael Jeppsson på Lantmännen.

(Helena Wande/TT)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingHöstvete tröskas utanför Vallkärra norr om Lund i torkan i juli i år. Johan Nilsson/TT-arkivbild
Höstvete tröskas utanför Vallkärra norr om Lund i torkan i juli i år. Johan Nilsson/TT-arkivbild
Inrikes

Efter torkan: Sämsta skörden på 60 år

Epoch Times

Sommarens torka slog hårdare mot spannmålsproduktionen än väntat. Årets skörd ser ut att bli den minsta sedan 1950-talet, enligt Lantmännen.

I en prognos i somras uppskattade Lantmännen årets totala skörd till 4,2 miljoner ton. När skörden av spannmål, oljeväxter och baljväxter är bärgad bedöms Sveriges samlade skörd uppgå till 3,5 miljoner ton.

– Man får gå tillbaka till slutet av 1950-talet för att hitta motsvarande. Torkan och värmen gjorde större skada än vad vi räknade med när vi satte första prognosen, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.

Snittskörden under de senaste fem åren har varit 6,2 miljoner ton.

Stort inkomstbortfall

Förutom den ovanligt varma och torra sommaren var grundförutsättningarna för årets skörd sämre än normalt. En lång regnperiod minskade fjolårets höstsådd.

För de svenska lantbrukarna innebär den dåliga skörden en hård ekonomisk smäll.

– Det påverkar jordbruksekonomin med ungefär tio miljarder. Mycket i form av ökade kostnader men även minskade intäkter för sämre skördar, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk talesperson på Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

För många lantbrukare kan årets krissituation få långtgående konsekvenser. Många får svårt att göra nödvändiga investeringar och i vissa fall kan det bli tal om nedläggning.

– Man ska inte utesluta att vi kommer att få se en viss ökning av konkurser i år, säger Mikael Jeppsson.

"Känns jättetungt"

– Jag har bärgat min 26:e skörd och det här är den i särklass sämsta skörden, en halv skörd, säger Stefan Ranch, spannmålsbonde i Sörmland som odlar kvarnvete, maltkorn och oljeväxter.

– Det känns jättetungt, fortsätter han.

Vissa bönder har fått uppemot 70 procent mindre skörd än normalt, enligt Lantmännen.

Det är inte bara Sverige som har haft det här torra, varma vädret. Hela området kring Östersjön har haft samma situation vilket innebär att priserna på spannmål har stigit i Europa. Sedan har de svenska priserna gått upp ytterligare eftersom vi nu behöver importera spannmål i stället för att exportera.

Enligt Lantmännen ligger prisökningarna på mellan 25–35 procent.

– Visst, prisnivån har gått upp. Men det är inte alls i nivå för att täcka upp för en halv skörd, säger Stefan Ranch.

Påverkar livsmedelspriser

Han försöker hålla humöret uppe trots att ekonomin är ansträngd.

– Man försöker spara på utgifter i möjligaste mån. Gå på det billigaste alternativet när man har möjlighet. Samtidigt får man ju inte sluta tro på nästa års skörd heller. Man får inte ödelägga nästa års skörd genom att inte göra rätt saker. Man måste bita ihop och gå vidare, säger han.

Bristen på inhemsk spannmål får effekter när det gäller produktionen av mejeriprodukter, kött och öl.

– Bristen på svenska råvaror kommer att leda till högra priser på livsmedel framöver, säger Mikael Jeppsson på Lantmännen.

(Helena Wande/TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024