loadingElproduktionen i EU-länderna görs med en stor variation av olika energikällor. Variationer i produktionspriset skapar variationer i elpriset. Foto: Magnus Binnerstam
Elproduktionen i EU-länderna görs med en stor variation av olika energikällor. Variationer i produktionspriset skapar variationer i elpriset. Foto: Magnus Binnerstam
Inrikes

EU:s inre elmarknad – en misslyckad marknad reformeras

Olle Felten

Den inre elmarknaden är en del av EU:s energipolitik, som spänner över ett flertal olika områden. Ett av huvudsyftena med den inre elmarknaden är att säkra tillgången till billig el för konsumenter i hela EU.

Utvecklingen på gasmarknaden under de senaste åren har haft en påtaglig effekt på elmarknaden inom EU. Den prismekanism som byggts in i den inre elmarknadens regelverk bygger på en så kallad marginalprissättning, eller rangordningsprincipen, som innebär att marknadens högsta priser smittar av sig till delar där elpriset är lägre. När gaspriserna rusade fick det en sådan effekt på elpriset runt om i hela EU. Gas används för knappt 20 procent av elproduktionen inom EU.

I Sverige är naturgas en i det närmaste försumbar del av energiförsörjningen. Det finns dock ett utbyggt gasnät på västkusten och en del i Stockholmsregionen, som i första hand försörjer viss processindustri och värmeproduktion men också en del hushålls uppvärmning med mera. Totalt konsumeras cirka 10 TWh gas per år, vilket kan jämföras med elkonsumtionen som är cirka 135 TWh per år.

Elmarknadsdirektivet

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU innehåller gemensamma regler för produktion, överföring, distribution, energilagring och leverans av el, samt konsumentskydd, i syfte att skapa integrerade, konkurrensutsatta, konsumentorienterade, flexibla, rättvisa och transparenta elmarknader i unionen.

Genom en integrerad marknad syftar direktivet till att säkerställa överkomliga, transparenta energipriser för konsumenterna, en hög grad av försörjningstrygghet och en smidig övergång till ett hållbart koldioxidsnålt energisystem.

Det innehåller också regler om öppet tillträde till den integrerade marknaden, tredje parts tillträde till överförings och distributionsinfrastruktur, samt krav avseende åtskillnad och regler om oberoende för tillsynsmyndigheter i medlemsstaterna.

Elmarknadsdirektivet innehåller också den så kallade marginalprissättningsmodellen.

Källa: Elmarknadsinspektionen, Europeiska rådet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingElproduktionen i EU-länderna görs med en stor variation av olika energikällor. Variationer i produktionspriset skapar variationer i elpriset. Foto: Magnus Binnerstam
Elproduktionen i EU-länderna görs med en stor variation av olika energikällor. Variationer i produktionspriset skapar variationer i elpriset. Foto: Magnus Binnerstam
Inrikes

EU:s inre elmarknad – en misslyckad marknad reformeras

Olle Felten

Den inre elmarknaden är en del av EU:s energipolitik, som spänner över ett flertal olika områden. Ett av huvudsyftena med den inre elmarknaden är att säkra tillgången till billig el för konsumenter i hela EU.

Utvecklingen på gasmarknaden under de senaste åren har haft en påtaglig effekt på elmarknaden inom EU. Den prismekanism som byggts in i den inre elmarknadens regelverk bygger på en så kallad marginalprissättning, eller rangordningsprincipen, som innebär att marknadens högsta priser smittar av sig till delar där elpriset är lägre. När gaspriserna rusade fick det en sådan effekt på elpriset runt om i hela EU. Gas används för knappt 20 procent av elproduktionen inom EU.

I Sverige är naturgas en i det närmaste försumbar del av energiförsörjningen. Det finns dock ett utbyggt gasnät på västkusten och en del i Stockholmsregionen, som i första hand försörjer viss processindustri och värmeproduktion men också en del hushålls uppvärmning med mera. Totalt konsumeras cirka 10 TWh gas per år, vilket kan jämföras med elkonsumtionen som är cirka 135 TWh per år.

Elmarknadsdirektivet

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU innehåller gemensamma regler för produktion, överföring, distribution, energilagring och leverans av el, samt konsumentskydd, i syfte att skapa integrerade, konkurrensutsatta, konsumentorienterade, flexibla, rättvisa och transparenta elmarknader i unionen.

Genom en integrerad marknad syftar direktivet till att säkerställa överkomliga, transparenta energipriser för konsumenterna, en hög grad av försörjningstrygghet och en smidig övergång till ett hållbart koldioxidsnålt energisystem.

Det innehåller också regler om öppet tillträde till den integrerade marknaden, tredje parts tillträde till överförings och distributionsinfrastruktur, samt krav avseende åtskillnad och regler om oberoende för tillsynsmyndigheter i medlemsstaterna.

Elmarknadsdirektivet innehåller också den så kallade marginalprissättningsmodellen.

Källa: Elmarknadsinspektionen, Europeiska rådet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024