EU:s tyngsta företrädare – inklusive Angela Merkel – manar till snabba beslut om coronastöd och ny långtidsbudget. Den tyska förbundskanslern står fast vid planen på mångmiljardbidrag till dem som drabbats värst av krisen.
Merkels allra första utlandsresa sedan pandemikrisen slog till på allvar gick till EU-hjärtat i Bryssel.
Den formella anledningen var att tala om det ordförandeskap i EU:s ministerråd som Tyskland tog över den 1 juli. Men hon mötte också unionens tre tyngsta företrädare i ett särskilt möte för att bana för en uppgörelse om EU:s ekonomiska återhämtning efter pandemin.
"Att snabbt nå ett avtal om ett ambitiöst återhämtningspaket är EU:s högsta prioritet under de kommande veckorna. Det här kommer att kräva stark koordinering mellan EU:s olika institutioner, vid varje steg i processen", heter det i ett uttalande efter Merkels kvällsmöte med permanente rådsordföranden Charles Michel, kommissionsordföranden Ursula von der Leyen och parlamentstalmannen David Sassoli.
Nytt bud väntar?
Framför allt de sista två manar till ett storskaligt stöd efter coronapandemin. EU-kommissionen har föreslagit 750 miljarder euro i coronastöd samt en långtidsbudget för de närmaste sju åren på 1 100 miljarder.
Förslaget diskuterades en första gång av EU:s stats- och regeringschefer i ett webbmöte på midsommarafton. Efter det har Charles Michel utlovat ett kompromissbud till den här veckan.
– Vi har fortfarande arbete kvar. Men jag kan garantera er att jag gör allt jag kan för att säkra en uppgörelse. Vi måste ha en snabb lösning, sade Michel i EU-parlamentet på onsdagen.
Liknande ord hördes från Angela Merkel i samma forum.
– Vi har inte råd att förlora någon tid. Det kommer bara att drabba de svagaste, sade förbundskanslern.
"Frugala fyran"
Förhoppningen är att en lösning ska nås vid det toppmöte som utlysts till nästa vecka, den 17–18 juli, då EU:s stats- och regeringschefer möts på plats i Bryssel för första gången sedan i februari.
Då gäller det dock att komma förbi den oenighet som råder mellan medlemsländerna kring olika bitar av förslagen.
Bland de mest missnöjda finns Sverige, som tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike etablerat sig som EU:s "frugala fyra", med krav på en återhållsam budget och coronastöd i form av lån i stället för bidrag.
"En investering"
I sitt tal till EU-parlamentet på onsdagen betonade dock Merkel att förslaget om bidrag från början kommer från henne och Frankrikes president Emmanuel Macron. Och hon anser att den satsningen kommer att betala sig, genom att hjälpa de drabbade att komma tillbaka igen.
– Ingen kommer ur den här krisen på egen hand. Europeisk solidaritet är inte bara en humanitär gest. Det är en investering, sade Merkel inför EU-parlamentet.
Ledamöterna där passade samtidigt på att markera att de inte kommer att acceptera vilken uppgörelse som helst från medlemsländernas sida – något som också togs upp vid kvällsmötet med Merkel, von der Leyen, Michel och Sassoli.
"Talman Sassoli bidrog i diskussionen med huvudvillkoren för att parlamentet ska ge sitt godkännande", konstateras i uttalandet efteråt.
(Wiktor Nummelin/TT)
