Donald Tusk väntas bli omvald som permanent rådsordförande på EU-toppmötet i veckan. Bara hans eget hemland Polen är emot. Ett tecken på en allt större oenighet om smått och stort mellan öst och väst i EU.
Det är lite pikant att den tidigare polske premiärministern utmanas just av sitt eget hemland. Men det är de tidigare rivalerna, regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS), som lanserat den för många okände EU-parlamentarikern Jacek Saryusz-Wolski som sin kandidat.
PIS partiledare Jaroslaw Kaczynski anser att Tusk bär det moraliska ansvaret för flygolyckan 2010 där hans tvillingbror, Polens dåvarande president Lech Kaczynki, omkom.
Vill visa enighet
Formellt kommer Donald Tusk klara att få förlängt utan Polens röst. Men EU-ledarna strävar alltid efter att vara överens i sina beslut, även när det räcker med stöd av en majoritet. Och särskilt nu vill man visa enighet, när EU plågas av så många kriser och förbereder sig som bäst inför ett extra toppmöte i Rom i slutet av mars, där man ska manifestera att EU fortfarande är en kraft att räkna med efter 60 år.
Men enigheten har sina sprickor. Och allt oftare går de mellan medlemsländerna i öst och de i väst.
Striden om asylpolitiken har pågått länge och där vill vissa länder i öst absolut inte vara med i omfördelningen av asylsökande från länder som tagit emot oproportionerligt många. En fråga som bland andra Sverige driver.
Växande krav på jämnare villkor på arbetsmarknaden skapar samtidigt oro i flera östländer över att deras arbetskraft inte längre ska kunna låglönekonkurrera i väst på samma sätt som tidigare.
Olika framtidssyn
Länderna i den så kallade Visegradgruppen - Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien - möttes för en tid sedan och sade bestämt nej till ett EU "i flera hastigheter", alltså att vissa medlemsländer ska tillåtas att gå före på vissa områden. Länderna i öst är rädda för att missgynnas i ett sådant scenario.
Häromdagen möttes EU:s fyra största länder - Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. De förespråkar, tvärtemot Visegradländerna, att EU-länder ska kunna fördjupa samarbeten, även om inte alla är med. Några få länder ska inte få bromsa hela unionen, resonerar de.
Men detta behöver EU-ledarna inte enas om på veckans EU-toppmöte. Förutom valet av Tusk finns inga konkreta beslut de måste fatta.
(TT)