EU-rätten ges företräde framför offentlighetsprincipen

Domstolar verkar allt oftare hänvisa till GDPR för att inte lämna ut information. EU:s integritetsregler ges större vikt än offentlighetsprincipen. Den här utvecklingen oroar både yttrandefrihetsexperter och utgivare.

Den senaste tiden har flera domstolar valt att inte lämna ut domar, eller valt att sekretessbelägga personuppgifter i domarna, till företag som lägger ut handlingar i databaser. Anledningen är en ny tolkning av hur man väger integritetsfrågor mot yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Domstolarna menar att bolag inte får föra ett fullständigt register över fällande domar i brottmål enligt EU:s dataskyddsförordning GDPR. Det spelar, enligt domstolen, ingen roll att bolaget bedriver journalistisk verksamhet. Om företagen ändå lägger ut uppgifterna kan de dömas för brott mot tystnadsplikten och straffas med böter eller fängelse i högst två år.

Juridiken i EU-rätten mot svenska rätten

EU:s lagar har som utgångspunkt företräde framför svensk rätt, även framför grundlagen, men enligt artikel 85 i dataskyddsförordningen GDPR ges medlemsländerna en möjlighet att göra undantag när det gäller reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätta rätten till yttrandefrihet. Det betyder att tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) har företräde framför GDPR och dataskyddslagen.

Peter Isander, rättschef vid Domstolsverket, har skickat ut följande kommunikation om rättsläget till samtliga svenska domstolar.

”När en begäran avser ett stort antal personuppgifter kan sekretess föreligga om det kan antas att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med EU:s dataskyddsförordning (GDPR) eller lagen (2018:2148) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) (se 21 kap. 7 § OSL).”

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Domstolar verkar allt oftare hänvisa till GDPR för att inte lämna ut information. EU:s integritetsregler ges större vikt än offentlighetsprincipen. Den här utvecklingen oroar både yttrandefrihetsexperter och utgivare.

Juridiken i EU-rätten mot svenska rätten