I det gamla Kina levde en gång en man som arbetade som kock vid det kejserliga hovet. När han pensionerades återvände han till sin hemstad med en stor summa pengar. Staden låg i ett litet härad och affärsmöjligheterna var goda så han öppnade en restaurang.
Ett år kom en farsot och spred sig över landet, och häradet som låg nära huvudstaden blev hårt drabbat. Det kejserliga hovet sände dit särskilda hjälpteam för att försöka stoppa epidemin men ingen av deras behandlingar hjälpte. De studerade farsoten noggrant för att komma underfund med vilka örter som skulle kunna användas som botemedel, men alla försök misslyckades.
Epidemin blev allvarligare och många människor dog varje dag. Folk var rädda och panikslagna. De rika var lika hjälplösa, för trots sina pengar hade de inga botemedel. Hovets ämbetsmän glömde sina ambitioner att bli rika och mäktiga och blev mer och mer oroliga över om de överhuvudtaget skulle överleva.
När den tidigare hovkocken såg hur farsoten spred sig slog han igen sin restaurang, stängde in sig i sin lyxiga bostad och bröt all kontakt med världen utanför. Huset var så tillslutet att inte ens en fluga kunde ta sig in. Men sjukdomen lyckades ändå hitta honom till slut.
Det började med att han kände sig svag och yr. Han kastade ideligen upp och hade blod i avföringen. Han började känna att hans dagar var räknade och klättrade upp på taket på huset. När han tittade ner såg han de nästan ödelagda gatorna i den en gång så livliga staden. Ett fåtal hemlösa människor gick förbi och han såg dem kollapsa på gatan. Över hela staden låg kroppar utspridda på gatorna. Kocken kände en plötslig djup sorgsenhet över synen, hans medkänsla vaknade och han fick tårar i ögonen.
Vändpunkten
”Så mycket var berömmelsen värd. Jag var en välkänd kock vid hovet men jag står ändå hjälplös inför den här farsoten. Vem kan skydda sig själv mot en sådan sjukdom”, tänkte han.
”Varför ska jag hålla fast vid mitt silver och guld när jag ändå kommer att dö? Det är bättre att skänka mina pengar och spannmål till de fattiga och ge dem kläder att ha på sig. Ingen vet hur länge den här farsoten kommer att vara. Om folk ska dö av farsoten är det bättre att de har mat i magen när de ska träffa sina anfäder i livet efter detta.”
Denna enda uppriktiga tanke hade en kraftfull verkan. Hans rädsla för farsoten försvann på ett ögonblick och hans sinne fylldes av upprätta, goda tankar. Han kände sig genast starkare och bestämde sig för att öppna sin restaurang igen. Han bad några av sina tjänare att koka gröt och soppa till de fattiga medan han delade ut kläder till behövande. Andra fick i uppdrag att begrava kropparna som låg utspridda på gatorna.
Många andra välbärgade familjer som såg vad kocken gjorde började också följa hans exempel och gradvis minskade rädslan för epidemin. De övergivna gatorna började få liv igen och en månad senare hade kocken tillfrisknat. Sedan hade han en dröm där en daoist kom flygande på en tranas rygg. Han sade till honom: ”Stor dygd är ett verkligt universalmedel. Medan du hjälpte andra med pesten så framställdes gudomliga örter i himlen som kan bota sjukdomen. Kom och ta emot den här magiska medicinen.” När kocken sträckte ut händerna i drömmen vaknade han plötsligt och fann att han höll en riktig låda med gudomliga örter i händerna. Han vände sig i riktning mot daoisten och bad och tackade honom om och om igen.
Nästa dag bad han folk att ställa iordning en mängd stora kittlar med (kokande) vatten som han lade örterna i. Sedan sade han till folket att de skulle dricka brygden. Omedelbart förbättrades deras hälsa. Han skickade också gudomliga örter till det kejserliga hovet i huvudstaden, vilket stoppade den farliga pesten innan den spreds ännu mer.
Tack vare kockens omtanke och välvilja försvann sjukdomen fullständigt. När kejsaren fick höra om de gudomliga örternas ursprung började han med att rena sig själv innan han ångerfullt mediterade. Senare skrev han följande ord: ”Dygd är det bästa botemedlet”. De orden har funnits med i kinesisk historia ända fram till idag.
Återpublicerad med tillstånd, från boken ”Treasured Tales of China” volym 2, och översatt från engelska till svenska av Epoch Times Sverige.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
