Du kan lära dig något positivt från varje människa i ditt liv, till och med från dem som du inte ens tycker om. Dessutom kan du, precis som antikens stoiker, lära dig att inte beröras av negativa människor, acceptera världen som den är och finna frid och harmoni i att förbättra dig som människa.
Vägledning för hur man lyckas med det här finns kvarlämnad från den romerska kejsaren, Marcus Aurelius, som på 200-talet skrev ned sina livsreflektioner i boken, "Meditationer".
Marcus Aurelius sade: ”börja din morgon med att säga till dig själv: jag kommer att träffa de fjäskande, de otacksamma, de arroganta, de bedrägliga, de avundsjuka, de asociala”, och säg sedan till dig själv, "alla dessa personer har blivit så här på grund av sin okunnighet om vad som är gott och ont”.
I Marcus Aurelius texter kan man inte avgöra vem som var en positiv eller negativ förebild eftersom han bara talade om de positiva lärdomar han gjort.
Han säger också att när vi möter den här sortens karaktärer, borde vi tänka på att en person som uppför sig dåligt, också är en människa precis som vi – en människa som är en del av samma intelligens och samma gudomlighet.
Och även om det kanske finns saker hos andra som stör eller irriterar oss, så finns det ingenting man kan göra för att tvinga någon annan att ändra på sin egen inre natur. Vi kommer alltid själva behöva styra över vårt eget sinne. Med det här menade han: ”ingen kan bestämma för mig vad som är fult, och inte heller kan jag bli arg på min medmänniska, eller hata honom”.
Marcus Aurelius menar att mänskligt liv grundar sig på vår förmåga att samarbeta med varandra. Han menade också att himlen har placerat människor i vår närhet, och att då ”gå emot varandra är att gå emot det naturliga, och det att bli arg är att gå emot varandra och vända sig bort.
Att dra positiva lärdomar
Ta tid att reflektera över varje person i ditt liv: dina föräldrar, farföräldrar, syskon, mostrar, farbröder, lärare, vänner och andra. Tänk på var och en av dem. Känner du positiva känslor eller negativa känslor när du tänker på dem? Om du har positiva känslor, vilka var de specifika lärdomar som var och av dem lärde dig, och som hjälpte dig. Och om du inte har så goda tankar, vad kan du lära dig av dessa människors negativa egenskaper?
I Marcus Aurelius texter kan man inte avgöra vem som var en positiv eller negativ förebild eftersom han bara talade om de positiva lärdomar han gjort.
Från sin farfar Verus lärde han sig "god moral och att kontrollera sitt humör".
Från sin mor lärde han sig: "fromhet och välvilja, och avhållsamhet, inte bara från onda handlingar, utan också från onda tankar, och dessutom att leva mitt liv på ett enkelt sätt, långt bort från de förmögnas [dåliga] vanor.
Andra lärde honom anspråkslöshet, hjälpte honom att förstå vikten av att vara opartisk”, att inte sysselsätta mig med oviktiga saker" och "att älska min släkt”, att älska sanning och att älska rättvisa".
Om vi istället kan se hur vi kan förändra det som ligger i vår egen makt – det inom oss själva – då kan vi finna en varaktig lycka.
Det är lätt att fokusera på hur andra behandlat oss orättvist, men vad gott för det med sig att hålla fast vid negativa känslor från olika möten? Löser det något? Eller gör det oss bara mer olyckliga?
Marcus Aurelius tog detta ett steg till: "Jag kommer att titta på de här negativa karaktärsdragen och ta bort dem från min egen karaktär.
Den här enkla tanken om självförbättring, värdet av stilla reflektion och att förbli oberörd av världens kaos, är själva kärnan i det Marcus Aurelius har lämnat till oss. Vi kan inte förändra världen runt omkring oss, och det är svårt att ändra andra, men vi kan förändra oss själva och lära oss att vara opåverkade av livets svårigheter och negativa faktorer. Oavsett vad vi möter i livet så kan vi på så sätt finna glädje genom att stärka våra goda egenskaper.
Livets natur
Marcus Aurelius avslutade sin introduktion med att tacka himlen för de goda människorna i hans liv, för de goda egenskaper han lyckats bevara, och för de välsignelser han fått – även om dessa välsignelser inte varade.
Han förklarade att människor ofta blir bittra på grund av sina förluster, eftersom de inte kan acceptera det faktum att inget i livet kan bestå.
Det här var en nyckelfaktor, inte bara i Marcus Aurelius filosofi, utan även generellt bland stoiker. De ansåg att livet är något tillfälligt, att glädjeämnen och önskningar är något som passerar, och genom att acceptera ett måttfullt leverne i allt så kan vi leva enligt himlens vägar och ta lättare på saker och ting.
Han förstod att förändring är en del av livet, och att vad som sker i världen går hand i hand med förändring. Vi kommer aldrig att lyckas i livet om vi går emot naturens gång. Vi kommer alltid att vara olyckliga om vi söker efter evig lycka i saker som inte varar, eller om vi försöker förändra världen så att den passar vårt eget tycke.
Om vi istället kan se hur vi kan förändra det som ligger i vår egen makt – det inom oss själva – då kan vi finna en varaktig lycka.
Ett sådant liv är ett liv utan yttre påverkan från nycker, begär, olika former av längtan, irritationer eller förbittring.
Marcus Aurelius uppmuntrade oss att förstå världens beskaffenhet och vad det innebär att leva i världen, i samhället, bland människor och att konfronteras med de dagliga händelser och prövningar som livet naturligt för med sig. Att förstå att det som är idag inte kommer att bestå, och att betydelsen av våra prövningar sett ur ett större perspektiv är som ett sandkorn i tidens oändlighet.
Alla saker är flyktiga och vår korta tid på jorden kan vara fylld av besvärligheter – om vi själva låter oss bli besvärade. Istället uppmanar han oss att förvänta oss dessa besvärligheter eftersom de är en del av det som livet naturligt för med sig när vi, som varelser med fri vilja, interagerar med andra varelser som även de har fri vilja. Precis som vi, gör de fel ibland, eller klarar inte alltid att vara hänsynstagande.
Han skrev, "Skulle någon hata mig? Då är det hans sak. Men jag kommer vara mild och godhjärtad mot alla människor …”.
Han sade att i allt som sker, betrakta hur andra har hanterat samma prövningar, och huruvida de blev störda eller agerade dåligt. Men var är dessa människor nu? Hade deras inre känslor någon som helst effekt till slut?
Genom att använda oss av våra dagliga prövningar till att förbättra oss själva, "så kommer du att använda dem väl och de kommer att vara något för dig att arbeta på”, säger Aurelius. ”Var bara uppmärksam på dig själv och håll fast vid att vara en god människa i varje handling som du gör. Och kom ihåg – se inåt. Inom en finns godhetens källa, och den kommer alltid att porla, om du bara börjar gräva lite”.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.
Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!
