Han misstänks ha spionerat på tibetaner i Sverige för Kinas räkning, och samlat information om deras familjer och resor till politiska möten. Nu faller domen mot 49-årigen, som nekar till brott.
Mannen, som själv är av tibetansk härkomst, åtalades i april i år för olovlig underrättelseverksamhet. Enligt stämningsansökan har han spionerat på tibetaner i Stockholm och andra platser i Sverige, mellan åtminstone juni 2015 och februari 2017.
Han misstänks ha samlat in information om personliga förhållanden såsom boende, familjeförhållanden och resor som gjorts till politiska möten och "möten beträffande vissa för den kinesiska regimen särskilt viktiga personer".

Bild från en tidigare häktningsförhandling mot mannen i Södertörns tingsrätt. Foto: Noella Johansson/TT
Syftet var att "överlämna dessa uppgifter till företrädare för den kinesiska staten", enligt åtalet. Mannen har enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist haft kontakter med kinesiska regimföreträdare i Polen och Finland. Han ska ha rest till Warszawa flera gånger, fått uppdrag och betalt för sina uppgifter.
Brottet är enligt åklagaren grovt eftersom det har "varit satt i system, pågått under lång tid och kan ha orsakat eller kan komma att orsaka ett stort antal personer allvarlig skada".
– Det finns konkreta uppgifter om att påtryckningar sker emot anhöriga i Kina eller i Tibet, sade Mats Ljungqvist när åtalet lämnades in.
Klockan 11.00 meddelar Södertörns tingsrätt sin dom.
(TT)
Fakta: Flyktingspionage
Så kallat flyktingspionage, som juridiskt rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet, riktas mot till exempel oppositionella, regimkritiker och andra som lever i exil.
Syftet med spionaget kan vara att hindra regimkritik genom påtryckningar mot flyktingarna själva, eller genom påtryckningar mot anhöriga som finns kvar i hemlandet.
Det händer också att personer med svenskt ursprung, som stöttar flyktingarna, utsätts för spionage.
Stater som bedriver flyktingspionage lägger ofta ner stora resurser för att hindra individer och grupper från att bedriva regimkritisk verksamhet.
Straffet för brottet är upp till fyra års fängelse. Om agenterna är diplomater kan de inte åtalas. Regeringen kan då förklara dem persona non grata (ovälkomna) och utvisa dem.
Källa: Säkerhetspolisen
