loadingLönsamheten inom den privata vårdsektorn sjönk under 2017. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT-arkivbild
Lönsamheten inom den privata vårdsektorn sjönk under 2017. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT-arkivbild
Inrikes

Digitalisering sänker lönsamhet hos vårdgivare

Epoch Times

Lönsamheten inom den privata vårdsektorn sjönk under 2017 samtidigt som tillväxten mattades av.

En förklaring till utvecklingen är kostsamma investeringar i digital teknik.

Omsättningen inom den privata vård- och omsorgsmarknaden steg visserligen från drygt 126 till 131 miljarder kronor under 2016–2017, men innebär att den årliga tillväxten bromsade in från 10,9 till 3,7 procent, enligt en sammanställning av Grant Thornton i konsultföretagets årliga vårdrapport.

Rörelsemarginalen, det vill säga lönsamhet i procent av omsättningen, sjönk samtidigt från 6,8 till 5,8 procent.

Teknik sänkte vinsterna

Mats Fagerlund, chefsrådgivare vid Grant Thornton, förklarar till viss del siffrorna med att företagen har genomfört dyra satsningar på digitalisering. Satsningarna har bland annat handlat om att införa tjänster för läkarbesök på nätet, olika typer av larm och digitala lösningar inom äldrevården, samt fortsatt digitalisering av journalsystemen.

– Inom primärvården satsar de privata aktörerna väldigt mycket. De senaste årens investeringar tyder på att satsningarna fortsätter att öka dramatiskt. Dels kommer användandet av tjänsterna att öka, dels kommer vårdföretagen att införa ny teknik för att få ut mer vård för pengarna, säger Fagerlund.

Hårdare prispress

Trots kostnaderna finns mycket som talar för att just digitaliseringen kommer att leda till ökad lönsamhet, enligt Grant Thornton.

– Ett exempel är att företagen och även landstingen investerar väldigt mycket i digital teknik för att få bort trycket på akutsjukvården, där artificiell intelligens kan hjälpa patienter att avgöra om de ska vända sig till en vårdcentral eller till en akutmottagning, säger Fagerlund.

Andra förklaringar till den minskade lönsamheten är hårdare kostnadskrav från kommuner och landsting, och att färre ensamkommande flyktingbarn bor på HVB-hem jämfört med föregående år.

"Plats för fler aktörer"

Mats Fagerlund tror inte att den privata vårdmarknaden är mättad, trots den minskade lönsamheten.

– Nej, jag bedömer att det finns plats för fler aktörer, behovet av effektivisering är så pass stort. Investeringarna som väntas under kommande år är relativt stora, och jag tror att det blir svårt att genomföra dem i offentlig sektor utan privata aktörerna som utvecklar och investerar, säger han.

Vårdappen Doktor24 använder artificiell intelligens (AI) för att ge råd till patienter om var de ska vända sig för sina besvär, och om de behöver träffa en läkare.

Bolagets vice vd Jacob Stedman säger att de hoppas kunna utveckla AI-tekniken vidare för att patienter ska kunna prata med ett datorprogram som förstår talat språk, och även kunna skicka in bilder på födelsemärken som kan analyseras av AI för att upptäcka hudcancer.

– Det blir enklare för patienten och effektivare för vården, eftersom man får en fullständig information om patienten redan före mötet, säger Stedman.

(Erik Paulsson Rönnbäck/TT)

Privata vård- och omsorgsmarknaden

(TT)

Omsatte 131 miljarder kronor under 2017.

Den största delen av kakan stod omsorgstjänster och socialtjänst för på sammanlagt 40,7 miljarder kronor, därefter följer specialistvård på 38,1 miljarder, personlig assistans på 23,4 miljarder, 15,5 miljarder för primärvård och 13,4 miljarder för tandvård.

De företag som omsatte mest i Sverige under 2017 är Praktikertjänst med 10,4 miljarder, Capio med 7,5 miljarder, och Attendo med 5,7 miljarder.

Källa: Grant Thornton

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingLönsamheten inom den privata vårdsektorn sjönk under 2017. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT-arkivbild
Lönsamheten inom den privata vårdsektorn sjönk under 2017. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT-arkivbild
Inrikes

Digitalisering sänker lönsamhet hos vårdgivare

Epoch Times

Lönsamheten inom den privata vårdsektorn sjönk under 2017 samtidigt som tillväxten mattades av.

En förklaring till utvecklingen är kostsamma investeringar i digital teknik.

Omsättningen inom den privata vård- och omsorgsmarknaden steg visserligen från drygt 126 till 131 miljarder kronor under 2016–2017, men innebär att den årliga tillväxten bromsade in från 10,9 till 3,7 procent, enligt en sammanställning av Grant Thornton i konsultföretagets årliga vårdrapport.

Rörelsemarginalen, det vill säga lönsamhet i procent av omsättningen, sjönk samtidigt från 6,8 till 5,8 procent.

Teknik sänkte vinsterna

Mats Fagerlund, chefsrådgivare vid Grant Thornton, förklarar till viss del siffrorna med att företagen har genomfört dyra satsningar på digitalisering. Satsningarna har bland annat handlat om att införa tjänster för läkarbesök på nätet, olika typer av larm och digitala lösningar inom äldrevården, samt fortsatt digitalisering av journalsystemen.

– Inom primärvården satsar de privata aktörerna väldigt mycket. De senaste årens investeringar tyder på att satsningarna fortsätter att öka dramatiskt. Dels kommer användandet av tjänsterna att öka, dels kommer vårdföretagen att införa ny teknik för att få ut mer vård för pengarna, säger Fagerlund.

Hårdare prispress

Trots kostnaderna finns mycket som talar för att just digitaliseringen kommer att leda till ökad lönsamhet, enligt Grant Thornton.

– Ett exempel är att företagen och även landstingen investerar väldigt mycket i digital teknik för att få bort trycket på akutsjukvården, där artificiell intelligens kan hjälpa patienter att avgöra om de ska vända sig till en vårdcentral eller till en akutmottagning, säger Fagerlund.

Andra förklaringar till den minskade lönsamheten är hårdare kostnadskrav från kommuner och landsting, och att färre ensamkommande flyktingbarn bor på HVB-hem jämfört med föregående år.

"Plats för fler aktörer"

Mats Fagerlund tror inte att den privata vårdmarknaden är mättad, trots den minskade lönsamheten.

– Nej, jag bedömer att det finns plats för fler aktörer, behovet av effektivisering är så pass stort. Investeringarna som väntas under kommande år är relativt stora, och jag tror att det blir svårt att genomföra dem i offentlig sektor utan privata aktörerna som utvecklar och investerar, säger han.

Vårdappen Doktor24 använder artificiell intelligens (AI) för att ge råd till patienter om var de ska vända sig för sina besvär, och om de behöver träffa en läkare.

Bolagets vice vd Jacob Stedman säger att de hoppas kunna utveckla AI-tekniken vidare för att patienter ska kunna prata med ett datorprogram som förstår talat språk, och även kunna skicka in bilder på födelsemärken som kan analyseras av AI för att upptäcka hudcancer.

– Det blir enklare för patienten och effektivare för vården, eftersom man får en fullständig information om patienten redan före mötet, säger Stedman.

(Erik Paulsson Rönnbäck/TT)

Privata vård- och omsorgsmarknaden

(TT)

Omsatte 131 miljarder kronor under 2017.

Den största delen av kakan stod omsorgstjänster och socialtjänst för på sammanlagt 40,7 miljarder kronor, därefter följer specialistvård på 38,1 miljarder, personlig assistans på 23,4 miljarder, 15,5 miljarder för primärvård och 13,4 miljarder för tandvård.

De företag som omsatte mest i Sverige under 2017 är Praktikertjänst med 10,4 miljarder, Capio med 7,5 miljarder, och Attendo med 5,7 miljarder.

Källa: Grant Thornton

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024