loadingDet tyska kopparstick som skulle skildra häxprocesserna i Mora och kom att inspirera häxjakten i Salem, USA. Ingen brändes dock till döds i vare sig Mora eller Salem, däremot i Tyskland. Foto: Public Domain
Det tyska kopparstick som skulle skildra häxprocesserna i Mora och kom att inspirera häxjakten i Salem, USA. Ingen brändes dock till döds i vare sig Mora eller Salem, däremot i Tyskland. Foto: Public Domain
Historia

Det stora oväsendet – den svenska häxhysterin

Camilla Johansson

Under en period på åtta år miste närmare 300 människor livet i Sverige till följd av vidskepelse, personliga konflikter och barn som hittade på historier för att få uppmärksamhet och ett mål mat. Men samtidigt som oskyldiga människor dog anklagade som häxor kunde det sluta illa även för dem som pekade ut dem.

Att häxor inte finns är i dag för de allra flesta en självklarhet. Men genom århundradena har deras existens setts som en självklarhet, inte sällan med utpekanden av människor som på något sätt avvek eller kanske bara var illa omtyckta. I Sverige kulminerade jakten på häxor under det sena 1600-talet, påeldad av barn och ungdomar vars främsta drivkraft var att de antingen behandlats dåligt eller att de levde föräldralösa i fattigdom. Ett kort ögonblick fick de stå i centrum och få positiv uppmärksamhet.

Processen var en del av den masshysteri som spred sig mellan 1668 och 1673, under Karl XI:s regeringsperiod, och som gått till historien som Det stora oväsendet.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingDet tyska kopparstick som skulle skildra häxprocesserna i Mora och kom att inspirera häxjakten i Salem, USA. Ingen brändes dock till döds i vare sig Mora eller Salem, däremot i Tyskland. Foto: Public Domain
Det tyska kopparstick som skulle skildra häxprocesserna i Mora och kom att inspirera häxjakten i Salem, USA. Ingen brändes dock till döds i vare sig Mora eller Salem, däremot i Tyskland. Foto: Public Domain
Historia

Det stora oväsendet – den svenska häxhysterin

Camilla Johansson

Under en period på åtta år miste närmare 300 människor livet i Sverige till följd av vidskepelse, personliga konflikter och barn som hittade på historier för att få uppmärksamhet och ett mål mat. Men samtidigt som oskyldiga människor dog anklagade som häxor kunde det sluta illa även för dem som pekade ut dem.

Att häxor inte finns är i dag för de allra flesta en självklarhet. Men genom århundradena har deras existens setts som en självklarhet, inte sällan med utpekanden av människor som på något sätt avvek eller kanske bara var illa omtyckta. I Sverige kulminerade jakten på häxor under det sena 1600-talet, påeldad av barn och ungdomar vars främsta drivkraft var att de antingen behandlats dåligt eller att de levde föräldralösa i fattigdom. Ett kort ögonblick fick de stå i centrum och få positiv uppmärksamhet.

Processen var en del av den masshysteri som spred sig mellan 1668 och 1673, under Karl XI:s regeringsperiod, och som gått till historien som Det stora oväsendet.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024