Forskare vid Luleå tekniska universitet har upptäckt att jakt- och fångstgrupper som levde i ett bälte som går genom norra Finland, Sverige och Norge tillverkade och smidde avancerade järn- och stålföremål. En upptäckt som kan komma att förändra den europeiska och globala historieskrivningen.
Fynden har hittats på över 40 olika platser, varav de flesta ligger under vatten sedan många årtionden tillbaka till följd av 1900-talets vattenkraftsutbyggnad. Forskarna har undersökt metallrester, så kallad slagg, som bevarades i samband med vattenkraftsutbyggnaden 1940–1980. Slaggen har sedan dess legat orörd och har aldrig analyserats.
– Det är alltså först nu som de här metallfynden har kol 14-daterats, en säker metod som ju gör det möjligt att datera fornlämningar. Fynden har även analyserats arkeometallurgiskt, en disciplin som studerar metallhantverkets lämningar och spår, säger Kristina Söderholm, professor i teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
När forskargruppen publicerade sina resultat under 2021 hade man bland annat hittat 2 000 år gamla järnframställningsugnar, så kallade blästugnar, med vilka man har framställt smidbart stål.
Ugnarna hade funnits på två olika platser i nuvarande Norrbotten. Vid en av dem återfanns även en samtida smidesplats. Förutom stora mängder slagg hittade forskarna även en yxa och knivar tillverkade i stål med flera lager av järn med olika kvaliteter. De hör till de äldsta exemplen på så kallade temperaturbehandlade stålföremål som har hittats i Europa.
Den kemiska analysen visar att järnmalmen kom från sjöar och myrar i området och mängden slagg visar att det inte var någon småskalig verksamhet utan en omfattande produktion på upp till 80 kilo järn från varje ugn.
Forskarnas fortsatta kartläggning visar att det funnits järn- och stålproduktion på 40 olika platser fördelade som ett band längs norra Sverige, Finland och Norge.
Att det förekom så tidig stålproduktion långt borta från Romarriket, som man tidigare trott vara centrum för järn- och stålframställning i forntidens Europa, har tidigare varit okänt.
Forskarnas undersökning visar att jakt- och fångstgrupperna i norr hade lika avancerade smideskunskaper som romarna, samtida och delvis före dem. Sannolikt var de dessutom mer stationära i området än vad historiker och arkeologer tidigare trott.
– Det här förstår vi genom att vi har intresserat oss för hela produktionsprocessen, från råvaruinsamling till produktion i den forntida jakt- och fångstmiljön, och även analyserat processen utifrån det arktiska landskapet och klimatet, säger arkeologen Carina Bennerhag, vid Luleå tekniska universitet.
