Efter invasionen av Ukraina rapporterades det om patriark Kirill av Moskva. Patriarken skildrades som en stenrik krigshetsare och före detta KGB-agent (SvD 10/4-22). Hans förmögenhet ska enligt artikeln ha sin grund i skattefri importerad alkohol och tobak under 1990-talet, och han kallas ”ledare för Putins religiösa krig”.

I engelsk press framställdes hans verkliga drivkraft vara homofobi (Foreign Policy 26/4-22) och i rysk press kritiserades han för att leda kyrkan till en fullständig moralisk kollaps. I en nyutkommen artikel i schweizisk press diskuteras åter patriarkens KGB-koppling, närmast från den tid han under 1970-talet hade sin tjänst i Genève vid World Council of Churches. (Euronews 6/2-24).

Det är odiskutabelt att patriark Kirill är en av de mest kritiserade och sanktionerade gestalterna i dagens Ryssland, både i Ryssland och på den internationella arenan. Den utlösande faktorn i kritiken mot honom var att han offentligt gick ut och gav sitt stöd åt den ryska invasionen av Ukraina. Han hade två val, menar den ryske journalisten Konstantin Eggerts – antingen kunde han fördöma kriget i Ukraina, eller stödja Kreml (Deutsche Welle 6/5-22). Han valde det senare, och därmed var katastrofen ett faktum både för honom som person som för hans kyrkliga ledarskap, åtminstone sett utifrån.