Stridskonst är populärt bland människor i alla åldrar, men känner du till vad som skiljer de moderna formerna från de traditionella? Stridskonstmästaren Li Youfu har en gedigen bakgrund och är huvuddomare för en årlig tävling som utgör en plattform för genuin tradition.
Li Youfu minns hur en överförfriskad tjänsteman inom det Kinesiska kommunistpartiet, chef för grötransonerna, misshandlade de äldre och stal de surt förvärvade pengarna som soldaterna hade skickat hem från fronten. Bilden är ett av hans starkaste minnen från barndomen. Händelsen inträffade i slutet av 1950-talet när hans by svalt under Maos kampanj ”Det stora språnget”.
Sådant fick Li Youfu att bestämma sig för att lära sig stridskonst. Han var då 11 år. De omoraliska handlingarna hade gett honom en stark rättvisekänsla och viljan att handla efter den. Men när hans träning utvecklades insåg han att traditionell kinesisk stridskonst, som kallas wushu på mandarin och kung fu i Väst, inte handlar om att slåss eller ens enbart om den fysiska styrkan.
– Den kräver dygd, stridsdygd, säger Li i en intervju och hänvisar till de moraliska och andliga rättesnörena, vilka har blivit ignorerade sedan lång tid tillbaka. En gång i tiden var de definitionen på stridskonstens gamla tradition.
De här tankarna, som har legat till grund för Lis karriär inom stridskonst, hans kunskaper inom traditionell kinesisk medicin och hans qigongträning, har också en plattform i en årlig stridskonststävling där Li är huvuddomare. Li har engagerat sig i den internationella tävlingen för kinesisk traditionell stridskonst i tio år. Tävlingen är ett bra tillfälle att föra vidare wushus genuina rötter till den yngre generationen.
Klassiska rötter
Stridskonstmästaren Li Youfu. Foto: Epoch Times
Li, som är lärd inom flera wushu-skolor – nordkinesisk och sydkinesisk, inre och yttre vägar – ser tio år yngre ut än sina 68 år. Gemensamt för de olika skolorna finns en omfattande filosofi som handlar om att förädla styrka och som har krav på moral.
För den traditionelle utövaren är wushu inte bara en serie stridstekniker, utan en rik konstform för att uttrycka inre dygder och karaktär. Li förklarar att wushu och klassisk kinesisk dans har gemensamma rötter. Många av rörelserna och positionerna är identiska.
– Klassisk kinesisk dans är vacker och detaljrik. Wushu har sin egen skönhet i hur den använder de mekanistiska principerna. Den är också användbar i verklig strid, säger han.
Grovt sett kan de kinesiska stilarna inom stridskonst delas in i två skolor: de inre och de yttre. Nordlig wushu kommer från en mängd olika skolor, medan de sydkinesiska stilarna har en gemensam rot.
Med ”inre stilar” menas de stilar som lägger mindre vikt på det fysiska, utan istället fokuserar på energiflöde, sinnestillstånd och tankeprocesser. Här finns till exempel Taijiquan, Bagua zhang och Xingyi Quan.
De yttre stilarna däremot, börjar med kondition och muskelkontroll innan man arbetar inåt.
Li berättar om tre nivåer inom wushu; den första är attack, den andra är försvar och den tredje är att varken försvara eller attackera.
Trots det svåra politiska klimatet i Kina under 1960- och 1970-talen, visade Li att han var en värdig elev.
– Jag gjorde min mästare stolt i tio år, säger han och berättar om instruktören som lärde upp honom från 1968, när Kulturrevolutionen var som värst.
– Jag tränade outtröttligt, i bitande kyla och i stekande hetta.
Energiflöde
Under slutet av 1980-talet deltog Li i en forskningsgrupp som leddes av en berömd kinesisk rymdforskare, Qian Xuesen. Han stöttade forskning på effekterna av traditionella kinesiska läror som wushu och qigong.
Liksom de meditativa qigongskolorna, som brukar förknippas med andlig självförbättring enligt Dao- eller Buddaläran, så lägger stridskonster också vikt vid energiflöden. Genom att göra de långsamma övningarna i till exempel tai chi fick Li en djupare förståelse för kroppens inre dynamik.
Så småningom började Li undervisa och behandla patienter med hjälp av de kunskaper han fått genom studierna. Han flyttade till USA där han undervisade inom orientalisk medicin i 20 år vid ett universitet i Los Angeles.
En lag för att vakta hjärtat
För en dedikerad traditionell stridskonstutövare, som Li Youfu, är nyckeln till att nå högre nivåer en inre andlig standard som kallas ”xinfa” eller ordagrant på kinesiska; ”hjärtats lag”.
Nyckeln till att nå högre nivåer är en inre andlig standard som kallas ”xinfa” eller ordagrant på kinesiska; ”hjärtats lag”.
Li hade experimenterat med många olika trossystem och filosofier, från buddism och taoism till kristendom. Han letade i många tempel och skrifter, men fick känslan av att kärnan inte hade förts vidare.
– Oavsett hur mycket jag försökte tillämpa det som lärdes ut i böckerna så upplevde jag inga förbättringar. De verkade bara gå som katten kring het gröt, utan att föra vidare någon djupare mening, säger Li.
Li hittade så småningom det han hade letat efter. Falun Gong är en populär qigongmetod som spreds till miljontals människor efter att den började läras ut 1992 i Kina. Metoden var gratis, krävde inget medlemskap och omfattade några enkla meditativa övningar och en enkel men strikt standard för andlig självförbättring i enlighet med buddaläran och daoläran.
– Efter att jag har börjat med kultivering enligt Falun Dafa [annat namn för Falun Gong] saknar jag inget. Den här metoden når långt bortom wushus högsta nivåer.
Bevara wushus kärna
Sedan Li började utöva Falun Gong har han kommit närmare stridskonstutövare som delar hans strävan, inte efter berömmelse eller rikedom, utan efter högre standarder i de traditionella wushustilarna.
New Tang Dynasty Television (NTD), som sänder på kinesiska och står oberoende från det Kinesiska kommunistpartiet, höll 2008 den första International Chinese Traditional Martial Arts Competition i New York.
En del av målet med tävlingen är att bevara stridskonsten så som den en gång utövades, utan den moderna blandningen med akrobatik och teatraliska trick. I och med det kommunistiska förtrycket i Kina skapades en klyfta mellan den äldre och den yngre generationen, vilket resulterade i att wushu ändrades för att passa nya intressen.
Organisatörerna är strikta med att tävlingen gäller för traditionell wushu.
– Vi vill inte ha ’den nya näven’ i det här evenemanget. Den har förlorat den genuina, djupare meningen med wushu, säger Li.
De så kallade ’nya näven’-stilarna saknar den andliga komponenten i wushu, eftersom kommunistpartiet var emot religiös tro och klassiska filosofier. Senare kommersialiserades dessa stilar, med allvarliga konsekvenser för stridskonstens tradition och inre mening.
– De disciplinära, hälsorelaterade och praktiska elementen har försvunnit, säger Li.
Han berättar att tävlingen ger både publiken och de tävlande ett forum för att uppleva och utveckla traditionell stridskonst, och för att förstå dess inre betydelse.
– Man måste lära känna den för att kunna uppskatta den och se dess sanna värde, avslutar han.
