Islam fortsätter att direkt eller indirekt vara ett av de hetaste debattämnena i Sverige. Frågan aktualiserades på allvar när koranbränningar blev ett betydande utrikes- och säkerhetspolitiskt problem, men den hade legat och pyrt åtminstone sedan kravallerna kring påsken 2022. Nu har den förgrenat sig i bland annat en bitvis märklig debatt om yttrandefrihet kontra nationell säkerhet, samt ett politiskt spel kring justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD), en hårdför islamkritiker.
Danmarks något oväntade förbud mot koranbränningar, som gav ny eld åt vår egen debatt i frågan, kom tätt inpå ett annat uppmärksammat förbud i motsatt riktning: I Frankrike meddelade utbildningsminister Gabriel Attal att det kaftanliknande kvinnoplagget abaya, som förknippas med islam, nu förbjuds i franska skolor. Vid en snabb blick kan det se ut som något slags populism, i samma anda som tidigare förbud mot religiösa symboler i både skolan och det offentliga i Frankrike. Rapportering i svenska medier har främst hanterat detta som ett slags kulturkrigsfråga, men fransmännens politik på det här området kan ha gett konkreta resultat.
I en rapport från 2022 av Paris School of Economics, som Adrian Jalali, sverigedemokratisk ersättare i Göteborgs kommunfullmäktige, postade på X (tidigare Twitter), samlar forskarna upp utvecklingen i Frankrike efter de franska klädförbuden i skolor från 1994 och framåt. Här handlar det uttalat om olika former av muslimsk slöja på flickor och kvinnor. Man konstaterar att fler flickor med muslimsk bakgrund utbildat sig, och att de utbildat sig längre, samt att äktenskap med icke-muslimer ökat sedan förbuden infördes. Båda dessa räknar Jalali som framsteg i fråga om integration och på sikt även assimilation.
