Livet för Liu Mins familj förändrades från en dag till nästa. Från att ha varit glada, fria människor blev hela familjen trakasserad dagligen. Skälet? De stod fast vid sin tro på sanning, medkänsla och tålamod. Efter att ha levt under press i 18 år bor de nu i Sverige, men förföljelsen pågår fortfarande i Kina.

Liu Mins familj lämnade Kina och flyttade till Sverige för två år sedan. Då hade de utstått förföljelse och dagliga trakasserier i 18 år. De ville komma undan den ständiga pressen, men Min berättar att hon också hade en annan tanke.

– Vi hade upplevt så mycket och visste så mycket, så vi ville föra ut det i världen utanför och berätta vad som händer i Kina.

Livet förändrades

Min bodde med sin man och dotter i Peking. Dottern Phoebe Feng berättar att hon minns från sin tidiga barndom hur hennes pappa drack mycket alkohol, rökte mycket och betedde sig illa hemma. Ibland kastade han saker. 1996 fick han en bok av en kollega. När han hade läst boken kändes det bra. Boken, Zhuan Falun, är qigong- och meditationsmetoden Falun Gongs huvudbok, och han bestämde sig för att börja med metoden.

Snart varken drack eller rökte han och han svor inte heller längre, berättar Phoebe, som då var fem år. Min berättar att han tidigare brukade ta med sig redskap hem från sitt arbete för att använda själv, men det slutade han med. När Min såg hur hennes man hade förändrats började hon och dottern också med metoden. Varje morgon mellan fem och sju gjorde de övningarna tillsammans med andra utövare i en liten park i stadsdelen.

Innan hon började med metoden bar Min på ett flertal fysiska besvär, som migrän och flera invärtes sjukdomar. Hon hade också ständig akne i ansiktet. Även dottern hade dålig hälsa och tog mediciner innan varje måltid. Efter att de hade börjat med Falun Gong försvann besvären snabbt och Min har nu varit frisk i 22 år, säger hon. Phoebes hälsa blev också bra och hon kunde sluta med sina mediciner.

Min berättar att metoden dels innehåller övningar och dels att följa tre levnadsprinciper: sanning, medkänsla och tålamod.

– Vi är glada över att följa dessa principer i det dagliga livet. Det gör oss till bättre medmänniskor.

Vad hände vid den 20 juli?

På några år hade Falun Gong spridits över hela Kina och uppskattningsvis 70-100 miljoner människor utövade metoden. Men situationen förändrades helt 1999. På kvällen den 20 juli hade Min en träff med Falun Gong-gruppen när de fick veta att utövare hade arresterats av polisen.

– Vi pratade inte om hur vi kände eller tänkte, men alla kände att kommunistpartiet skulle göra något stort.

Dagen efter fick Min veta att Falun Gong är olagligt. Hon blev chockad och tänkte att det måste vara ett missförstånd, så Min och flera andra bestämde sig för att gå till regeringens högkvarter för att berätta att Falun Gong är bra. De förstod att det skulle kunna vara farligt, men ville ändå gå dit.

När de närmade sig högkvarteret såg de en massa människor. De visade sig alla vara Falun Gong-utövare och stod mycket ordnat på trottoaren. Efter ett tag kom bussar, och poliser motade in människorna i bussarna, som sedan körde till olika idrottsarenor i Peking.

– Jag var överraskad att se så många Falun Gong-utövare där och de kom från andra delar av landet. Alla pratade om hur bra Falun Gong är och hur deras liv hade ändrats. ”Om regeringen säger att det är dåligt så måste vi berätta att det är bra.” Alla hade samma önskan.

De var alla lugna och hoppades att regeringen skulle lyssna på dem. Polisen registrerade utövarna, men det var fritt att gå därifrån, berättar Min. När hon sedan tänkte på studentmassakern på Himmelska fridens torg 1989, påmindes hon om vad regeringen var kapabel till. Hon trodde att om hon registrerades kunde polisen hitta henne, så hon gick därifrån. Senare fick hon veta att flera stora idrottsarenor i Peking hade fyllts av Falun Gong-utövare.

Hjärntvätt

Efter den här händelsen förstod familjen att de behövde vara försiktiga. När de övade på morgonen kom polisen och störde dem och bad dem att gå hem. De fick istället öva hemma med övningsmusiken på mycket låg volym så att grannarna inte skulle höra, av risk för att de skulle rapportera dem.

Alla tidningar och TV började sedan att smutskasta Falun Gong. Min fick samtal från släktingar som sade åt henne att ge upp övningen. Mins chef och hennes kollegor tvingade henne att hjärntvätta sig genom att läsa tidningarna och se på TV och de frågade vad hon tyckte.

– Jag ville inte ge upp Falun Gong, men jag frågade mig ”Vad är Falun Gong? Är det bra?” och våra erfarenheter är bra. Det är bra för människor.

Phoebe berättar att hon som barn var glad och gillade att prata mycket, men efter att förföljelsen började behövde de vara så försiktiga och hon blev ett tyst barn.

– Jag pratade inte mycket eftersom jag inte visste vilken mening som skulle sätta mina föräldrar i fara.

– När vi skulle gå någonstans behövde vi alltid titta så att ingen var utanför dörren. Grannarna, pensionerade kvinnor, satt utanför huset, pratade och höll alltid koll på oss.

Då och då knackade det på deras dörr och människor gick in i lägenheten för att söka efter informationsmaterial.

Vid två tillfällen skickades Min till hjärntvättscentra, runt tio dagar i taget. Den ena gången var dottern nio år. I hjärntvättscentret är man inte tillåten att kontakta någon och får sitta i ett litet rum med en TV och böcker. Några människor finns där för att antingen prata med de som ska hjärntvättas eller sköta TV:n. All information man får är full av lögner om Falun Gong, och man är tvungen att skriva ner att man har förstått vad som fanns i materialet, annars tillåts man inte sova.

– I början sov jag inte mycket, men till sist gjorde jag som de ville eftersom de hotade med att skicka mig i fängelse och jag var orolig att ingen skulle kunna ta hand om min dotter. Men i hjärtat stod jag inte för vad jag skrev, säger Min.

Ständig oro

Både Min och hennes man blev fängslade en gång och sattes i arbetsläger i två år. Då var Phoebe 20 år och fick klara sig själv. Hon berättar att hon var orolig för sina föräldrar hela tiden. Ingen vågade prata med henne och grannarna pekade på henne varje gång hon gick ut. Det var bara andra Falun Gong-utövare som brydde sig om henne, och de kom till henne för att hjälpa henne med mat och för att höra hur hon mådde, men de kom i skydd av mörkret.

Efter ett halvår fick Phoebe besöka sina föräldrar.

– Det var hemskt att se hur de hade förändrats. De hade gått ner mycket i vikt och de betedde sig som robotar. Pappa hade förlorat flera tänder.

De låtsades vara glada och sade att de fick bra mat, att lägret var bra för dem, men Phoebe visste att de inte sade sanningen.

Många Falun Gong-utövare kommer inte levande ifrån arbetslägren. En del dör av sviterna av tortyren där inne eller som följd av att deras organ tas för att ”doneras” till rika människor i akut behov. Min och hennes man släpptes efter två år, men fick ännu mer press på sig när de kommit hem.

Önskar slut på förföljelsen

Så småningom fick de komma till Sverige. Phoebe berättar att hon i början brukade titta bakom sig för att se om hon var förföljd, men det gör hon inte längre. Nu kan familjen öva fritt med den lokala Falun Gong-gruppen här i Sverige. Phoebe minns första gången.

– Jag hade glömt känslan av att öva fritt ute i parken. Förut fick vi göra det i hemlighet.

Min ser framåt och vill göra vad hon kan för att få slut på förföljelsen så att Falun Gong-utövare i Kina räddas. Hennes svenska är inte så bra, men hon har ändå hittat ett sätt att berätta för människor om sina erfarenheter. När hon går ut bär hon alltid med sig information som hon ger till människor hon möter – en informationsbroschyr och ett papper med hennes personliga berättelse om erfarenheterna i Kina. Hon blir vänligt bemött, men många tycker att Kina är bra och då visar hon bilder på övningarna i broschyren och sedan på bilder från förföljelsen och att hon är en av dem som är förföljd.

– Jag vill att fler känner till sanningen, känner till förföljelsen av Falun Gong och hur bra metoden är, och jag önskar att förföljelsen slutar så fort som möjligt.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.