Brottsförebyggande rådet tar över arbetet mot våldsbejakande extremism där ett nytt nationellt center ersätter dagens nationella samordnare.

Åsikterna går isär om ansvaret hamnar under rätt myndighet, men justitieministern försvarar beslutet.

Våldsbejakande extremism är en fråga om kriminalitet - det är regeringens grundanledning till att det nya centret mot våldsbejakande extremism hamnar hos Brottsförebyggande rådet (Brå).

– Det är en lämplig myndighet för att de utöver sitt forskningsuppdrag har en ledningsfunktion när det gäller det brottsförebyggande arbetet brett. Samtidigt innebär placeringen på justitiedepartementet att det blir en ökad närhet till de centrala myndigheter som vi måste ha med. Polisen, säkerhetspolisen och kriminalvården, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

"Inte överlyckliga"

Hans Brun, terrorforskare vid King's College i London, hade dock hellre sett att centret hamnade hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Detta föreslogs i en utredning till regeringen i slutet av förra året.

– De har större arbete av att leda operativ verksamhet. Enligt de signaler jag har fått från Brå så är inte de så överlyckliga över det här heller, säger han och tillägger att "vi får se hur det går".

Brå avvaktar med kommentar. Men när frågan diskuterades inför införandet 2014 så var myndigheten själv kritisk till förslaget, bland annat för att uppdraget är bredare än de traditionella brottsförebyggande åtgärderna man har. I delbetänkandet skrivs också att extremistfrågorna riskerar att inte prioriteras tillräckligt högt.

"Enorm kunskapsbas"

Eskil Franck, som ledde den tidigare utredningen som låg bakom att en samordnare mot våldsbejakande extremism infördes, tar emot beslutet med glädje. Redan när utredningen gjordes 2013 var hans förslag att uppdraget att samordna arbetet skulle läggas under Brå.

– Brå har en enorm kunskapsbas när det gäller de här frågorna och ett väldigt brett kontaktnät i Sverige. Det finns en trovärdighet och acceptans inom Brå i samhället, plus att en del av deras uppdrag ligger i själva namnet, att det är brottsförebyggande.

Han ser gärna att centret fokuserar på vad som leder fram till våldsbejakande extremism. Själv tror han att socioekonomiska faktorer leder till utanförskap och missnöje, som i sin tur blir en grogrund för extremism.

Helt avgörande för det nya centret blir att få med sig kommunerna, enligt Eskil Franck.

– Brås uppdrag blir kanske inte att göra så mycket självt, utan att ställa kunskaper, inspiration och annat till förfogande för de som jobbar ute på fältet, det vill säga skolor, socialomsorgen och polis i första hand.

Utanförskap

Att arbetet från början kom att läggas på en nationell samordnare var enligt Eskil Franck en eftergift eftersom dåvarande justitieministern Beatrice Ask enligt honom inte ville se att arbetet hamnade under Brå.

Han beskriver uppdraget som dåvarande samordnaren Mona Sahlin fick som "egentligen omöjligt".

– Man kan inte knyta ett så brett uppdrag till en enda person, även om hon hade ett kansli. Det måste ha en myndighet, ett brett sammanhang, som tar ansvar, säger han.

(TT)