I vår och sommar visar Nationalmuseum utställningen Dansk Guldålder, som innehåller det bästa av danskt måleri från 1800 till 1864. Utställningen omfattar drygt 300 verk och produceras gemensamt av Nationalmuseum, Statens Museum for Kunst i Köpenhamn och Petit Palais Musée des Beaux-Arts de la Ville de Paris. Den kommer att visas på respektive museum under 2019 och 2020. 

Trots att Danmark är ett grannland och det finns en gemensam historia är den konst som format bilden av Danmark förvånansvärt okänd i Sverige. Under 1800-talets första hälft växte en till lika delar magisk och verklighetsnära bildvärld fram i ett samhälle som präglades av stora omvälvningar. I konsten uppstod ett parallellt universum där vardagens elände lyste med sin frånvaro. Av sin närmiljö skapade konstnärer oemotståndliga bilder som bjuder betraktaren att än drömma sig bort, än fascineras av närmast overklig detaljskärpa.

Utställningen är en av de mest ambitiösa genomlysningarna av periodens konst som gjorts på många år. Intresset för dansk konst från första hälften av 1800-talet har blivit allt större på senare tid och konstscenen i dåtidens Danmark betraktas idag som en av de viktigaste i Europa. Flera av världens ledande museer såsom Louvren i Paris, The National Gallery i London och The Metropolitan Museum of Art i New York har förvärvat verk från perioden som oftast kallas för den danska guldåldern.

Den danska guldåldersepoken börjar under Napoleonkrigen med bland annat det brittiska bombardemanget av Köpenhamn 1807. Konstnärligt inleds den med Christoffer Wilhelm Eckersbergs nyskapande vyer från Rom omkring 1815. Typiskt för måleriet under perioden är vardagliga motiv skildrade med en inträngande och realistisk detaljskärpa. Bilderna ger dagens betraktare en känsla av att komma nära den tidens människor, samhälle och natur.

Utställningen fokuserar på en rad centrala teman och på de sociala, politiska, ekonomiska och kulturella förhållanden som var förutsättningar för konsten. Tematiken innehåller både välbekanta ämnen som Köpenhamn, den danska konstakademin, familjen, konstnären i arbete, resebilder och landskapsmåleri. Här presenteras också tidigare mindre kända ämnen som humor, intimitet och sensualism liksom det sena guldåldersmåleriet. Drygt 300 verk visas i utställningen och bland konstnärerna återfinns namn som Christoffer Wilhelm Eckersberg, Christen Købke, Martinus Rørbye, Constantin Hansen, Peter Christian Skovgaard, Frederik Sødring, Johan Thomas Lundbye och Wilhelm Marstrand.

I konsthistorieskrivningen har år 1848 traditionellt betraktats som guldålderns slut. Då dör tre av de ledande konstnärerna. Samma år infördes ett konstitutionellt styre i Danmark och krig utbröt mellan Danmark och den tysktalande befolkningen i hertigdömena Schleswig och Holstein. Utställningen gör dock en annan och bredare tolkning. Slutet på epoken sätts istället år 1864, då nederlaget i kriget mot Preussen både konstnärligt och mentalt markerar brottet med en enhetskultur präglad av harmoni under den danska guldåldern. Detta visar på en större konstnärlig spännvidd och ger utrymme för fler konstnärer än enbart Eckersberg och hans mest framstående elever. Dessutom blir det möjligt att studera de konstnärer som fortsatte att skapa långt efter 1850.

Till utställningen ges en bildrik katalog ut där samtliga utställda verk återges och som innehåller en rad texter av ledande forskare inom ämnet.

Utställningens kommissarier är Peter Nørgaard Larsen och Annette Rosenvold Hvidt från Statens Museum for Kunst i Köpenhamn samt Magnus Olausson och Carl-Johan Olsson från Nationalmuseum i Stockholm. Den bygger på ett koncept utarbetat av framlidne overinspektør Kasper Monrad och är resultatet av samarbetet mellan två nordiska nationalgallerier. Detta har öppnat för en nyläsning av epoken, som placerar dansk guldålder i den internationella 1800-talskonsten. Verken kommer från Statens Museum for Kunst, Nationalmuseum, flera danska och internationella museer samt privata samlingar.

Utställningen Dansk Guldålder visas på Nationalmuseum i Stockholm från den 28 februari till och med den 21 juli 2019. Efter det kommer den att visas på Statens Museum for Kunst hösten 2019 och på Petit Palais Musée des Beaux-Arts de la Ville de Paris våren 2020.