loading
Chaga smakar inte som en svamp. I Finland användes den som kaffesurrogat under krigstider. Foto: Melanie Tickell
Chaga smakar inte som en svamp. I Finland användes den som kaffesurrogat under krigstider. Foto: Melanie Tickell
Hälsa

Chaga – den arktiska sprängtickan som helar

Conan Milner

Chagan – eller sprängtickan – har allt mer blivit känd för människor i varmare klimat. Idag marknadsförs den på internet som en mirakelkur som kan bota allt.

Från skrönor till bevisad forskning – nu är chagan i rampljuset, och den har visat sig ha äkta meriter. Svampen har en historia av traditionell användning bland flera kulturer och det finns moderna belägg för läkningsförmågan.

Chaga är känd som en svamp men består faktiskt av mycel. Den ser ut och känns som trä med en sprucken, förkolnad kant.

Den kan betraktas som en cancersvulst, då den som en svampparasit infekterar trädet djupt inne i stammen. Medan svampen växer under loppet av flera år, skjuter den fram genom barken och ut i klumpar tills värdträdet dör.

Svampen kan angripa al, avenbok, och andra träd, men bara när den skördas från björk, speciellt svart-, pappers- eller gulbjörk, anses den vara av medicinskt värde.

Inom folkmedicinen var chaga ett medel mot magbesvär och hudproblem men har främst tjänat som vad vi idag skulle kalla en adaptogen – en substans som hjälper kroppen att anpassa sig till stress. Vissa kulturer bränner chaga för rituell rening. I Finland användes den under krigstider som kaffesurrogat.

Mycket av chagans historia (och även själva namnet) kommer från västra Sibirien där de bästa exemplaren sägs finnas. Där kallas den för odödlighetens svamp och anses vara en gudagåva. Den ryske författaren Aleksandr Solzjenitsyn har hjälpt till att popularisera svampen. I sin roman från 1968, ”Cancerkliniken”, berättar den Nobelprisbelönade författaren om ett land där läkare observerar hur ryska bönder använder chaga-te för att behandla sjukdomar.

Fakta och påhitt

Polen och Ryssland var först med att forska kring chaga, men de nyare studierna kommer från Östasien. Kliniker i Japan och Korea behandlar patienter med chagaextrakt.

Chaga har också fått uppmärksamhet i Kina, men dess band till den antika kinesiska medicinen kan vara svagare än vad rapporter antyder. Många webbplatser hävdar att Shen Nong, det kinesiska jordbrukets fader, prisade chagan som ”kungen av örter” och en ”dyrbar gåva från naturen.” Men chaga växer bara i den allra nordligaste delen av Kina, så man kan inte med säkerhet säga att den informationen stämmer.

Ryssland var först med att erkänna chaga inom modern medicin 1955, då de godkände ett extrakt för gastrit (magkatarr) och de tidiga stadierna av vissa cancerformer. Beredningen som sägs tillredas enligt ett gammalt recept är fortfarande tillgänglig under namnet Befungin.

Inom den bredare vetenskapliga arenan anses chagans hälsofördelar fortfarande vara spekulativa. Forskningen ligger långt efter de mer undersökta läkesvamparna såsom shiitake och sidenticka (Trametes versicolor), men bevisen ser hittills lovande ut.

The USA Women and Cancer Fund rekommenderar sibirisk chaga baserad på rön från olika skrifter och rapporter. Under hösten 2014 har läkemedelsvampexperten Christopher Hobbs, i tidskriften Journal of American Herbalist Guild, fastställt att chaga är en ”art på uppgång”.

Chaga (Inonotus obliquus), eller sprängtickan som den heter på svenska, växer vanligen på vissa lövträdsstammar i kalla nordiska klimat. Men bara när den skördas från björk, särskilt svart-, pappers- eller gulbjörk anses den vara av medicinskt värde. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Läkemedelspotential

Forskare har identifierat många viktiga fytokemikalier i chaga. I regelbundet måttliga doser visar svampen inga tecken på toxicitet.

Liksom andra medicinska svampar stärker chaga immunförsvaret men har även funktioner som andra svampar saknar. Chaga stimulerar produktionen av superoxiddismutas, en speciell grupp av enzymer som skyddar kroppen mot degenerativ oxidation och fria radikaler.

Chaga innehåller en hel del betaglukaner – en immunstärkande förening som finns i alla svampar – och en massa melanin, ett kemikaliepigment som färgar vår hud och chagas svarta kant. Denna höga koncentration av melanin bidrar till chagans enorma antioxidantinnehåll och kan skydda kroppen.

Idag används chagan för allmänt välbefinnande. Den anses cancerförebyggande och motverkar de toxiska effekterna av cellgiftsbehandling och strålbehandling. Den har också visat sig krympa tumörer i de tidiga stadierna.

Chagans tumörhämmande rykte är delvis kopplat till betulin och betulinsyra vilket svampen absorberar från björken. Dessa ämnen har en stark antiviral verkan, men är svåra för människan att tillgodogöra sig. En utbredd teori är att chaga koncentrerar dessa ämnen från björken i en lättsmält form.

Svampen sägs också kunna förbättra hudens utseende och förebygga högt blodsocker.

Hållbar skörd

Svampexperter oroar sig för att chagans växande popularitet kan leda till överskördning och miljöskador.

I en artikel år 2012 uppmanade mykologen Paul Stamets skogsekologer att bättre förstå de långsiktiga ekologiska effekterna av att skära ner en vild svamp.

Paul Stamets förespråkar odlad chaga, inte bara för att det är mer ekologiskt hållbart, utan också för att den odlade chagan är renare. Den innehåller inte insekter eller deras avföring, och har troligtvis inte absorberat tungmetaller från luftföroreningar i samma utsträckning.

Enligt Paul Stamets uppvisar odlad chaga liknande antioxidativa effekter som den vildväxande chagan, men den odlade kan sakna vissa effekter.

Forskare har funnit att endast vildväxande chaga som växer i tufft vinterklimat – såsom i Alaska, Sibirien, Changbai-regionen i Kina, norra Finland eller Sibirien – kan utveckla kraftfulla helande beståndsdelar som är unika i svampen, såsom betulin, betulinsyra och melanin.

Chaga finns att köpa som råa bitar eller som tinktur, pulver eller te. Om du är intresserad av att göra din egen beredning, så betänk var svampen kommer ifrån och hur den ska beredas. Recepten som finns tillgängliga på internet varierar kraftigt.

Observera att sprängtickan inte går under allemansrätten i Sverige, och därmed endast får plockas med markägarens tillstånd.

Rådfråga alltid läkare vid sjukdomstillstånd.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loading
Chaga smakar inte som en svamp. I Finland användes den som kaffesurrogat under krigstider. Foto: Melanie Tickell
Chaga smakar inte som en svamp. I Finland användes den som kaffesurrogat under krigstider. Foto: Melanie Tickell
Hälsa

Chaga – den arktiska sprängtickan som helar

Conan Milner

Chagan – eller sprängtickan – har allt mer blivit känd för människor i varmare klimat. Idag marknadsförs den på internet som en mirakelkur som kan bota allt.

Från skrönor till bevisad forskning – nu är chagan i rampljuset, och den har visat sig ha äkta meriter. Svampen har en historia av traditionell användning bland flera kulturer och det finns moderna belägg för läkningsförmågan.

Chaga är känd som en svamp men består faktiskt av mycel. Den ser ut och känns som trä med en sprucken, förkolnad kant.

Den kan betraktas som en cancersvulst, då den som en svampparasit infekterar trädet djupt inne i stammen. Medan svampen växer under loppet av flera år, skjuter den fram genom barken och ut i klumpar tills värdträdet dör.

Svampen kan angripa al, avenbok, och andra träd, men bara när den skördas från björk, speciellt svart-, pappers- eller gulbjörk, anses den vara av medicinskt värde.

Inom folkmedicinen var chaga ett medel mot magbesvär och hudproblem men har främst tjänat som vad vi idag skulle kalla en adaptogen – en substans som hjälper kroppen att anpassa sig till stress. Vissa kulturer bränner chaga för rituell rening. I Finland användes den under krigstider som kaffesurrogat.

Mycket av chagans historia (och även själva namnet) kommer från västra Sibirien där de bästa exemplaren sägs finnas. Där kallas den för odödlighetens svamp och anses vara en gudagåva. Den ryske författaren Aleksandr Solzjenitsyn har hjälpt till att popularisera svampen. I sin roman från 1968, ”Cancerkliniken”, berättar den Nobelprisbelönade författaren om ett land där läkare observerar hur ryska bönder använder chaga-te för att behandla sjukdomar.

Fakta och påhitt

Polen och Ryssland var först med att forska kring chaga, men de nyare studierna kommer från Östasien. Kliniker i Japan och Korea behandlar patienter med chagaextrakt.

Chaga har också fått uppmärksamhet i Kina, men dess band till den antika kinesiska medicinen kan vara svagare än vad rapporter antyder. Många webbplatser hävdar att Shen Nong, det kinesiska jordbrukets fader, prisade chagan som ”kungen av örter” och en ”dyrbar gåva från naturen.” Men chaga växer bara i den allra nordligaste delen av Kina, så man kan inte med säkerhet säga att den informationen stämmer.

Ryssland var först med att erkänna chaga inom modern medicin 1955, då de godkände ett extrakt för gastrit (magkatarr) och de tidiga stadierna av vissa cancerformer. Beredningen som sägs tillredas enligt ett gammalt recept är fortfarande tillgänglig under namnet Befungin.

Inom den bredare vetenskapliga arenan anses chagans hälsofördelar fortfarande vara spekulativa. Forskningen ligger långt efter de mer undersökta läkesvamparna såsom shiitake och sidenticka (Trametes versicolor), men bevisen ser hittills lovande ut.

The USA Women and Cancer Fund rekommenderar sibirisk chaga baserad på rön från olika skrifter och rapporter. Under hösten 2014 har läkemedelsvampexperten Christopher Hobbs, i tidskriften Journal of American Herbalist Guild, fastställt att chaga är en ”art på uppgång”.

Chaga (Inonotus obliquus), eller sprängtickan som den heter på svenska, växer vanligen på vissa lövträdsstammar i kalla nordiska klimat. Men bara när den skördas från björk, särskilt svart-, pappers- eller gulbjörk anses den vara av medicinskt värde. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Läkemedelspotential

Forskare har identifierat många viktiga fytokemikalier i chaga. I regelbundet måttliga doser visar svampen inga tecken på toxicitet.

Liksom andra medicinska svampar stärker chaga immunförsvaret men har även funktioner som andra svampar saknar. Chaga stimulerar produktionen av superoxiddismutas, en speciell grupp av enzymer som skyddar kroppen mot degenerativ oxidation och fria radikaler.

Chaga innehåller en hel del betaglukaner – en immunstärkande förening som finns i alla svampar – och en massa melanin, ett kemikaliepigment som färgar vår hud och chagas svarta kant. Denna höga koncentration av melanin bidrar till chagans enorma antioxidantinnehåll och kan skydda kroppen.

Idag används chagan för allmänt välbefinnande. Den anses cancerförebyggande och motverkar de toxiska effekterna av cellgiftsbehandling och strålbehandling. Den har också visat sig krympa tumörer i de tidiga stadierna.

Chagans tumörhämmande rykte är delvis kopplat till betulin och betulinsyra vilket svampen absorberar från björken. Dessa ämnen har en stark antiviral verkan, men är svåra för människan att tillgodogöra sig. En utbredd teori är att chaga koncentrerar dessa ämnen från björken i en lättsmält form.

Svampen sägs också kunna förbättra hudens utseende och förebygga högt blodsocker.

Hållbar skörd

Svampexperter oroar sig för att chagans växande popularitet kan leda till överskördning och miljöskador.

I en artikel år 2012 uppmanade mykologen Paul Stamets skogsekologer att bättre förstå de långsiktiga ekologiska effekterna av att skära ner en vild svamp.

Paul Stamets förespråkar odlad chaga, inte bara för att det är mer ekologiskt hållbart, utan också för att den odlade chagan är renare. Den innehåller inte insekter eller deras avföring, och har troligtvis inte absorberat tungmetaller från luftföroreningar i samma utsträckning.

Enligt Paul Stamets uppvisar odlad chaga liknande antioxidativa effekter som den vildväxande chagan, men den odlade kan sakna vissa effekter.

Forskare har funnit att endast vildväxande chaga som växer i tufft vinterklimat – såsom i Alaska, Sibirien, Changbai-regionen i Kina, norra Finland eller Sibirien – kan utveckla kraftfulla helande beståndsdelar som är unika i svampen, såsom betulin, betulinsyra och melanin.

Chaga finns att köpa som råa bitar eller som tinktur, pulver eller te. Om du är intresserad av att göra din egen beredning, så betänk var svampen kommer ifrån och hur den ska beredas. Recepten som finns tillgängliga på internet varierar kraftigt.

Observera att sprängtickan inte går under allemansrätten i Sverige, och därmed endast får plockas med markägarens tillstånd.

Rådfråga alltid läkare vid sjukdomstillstånd.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025