Gängkriminella utnyttjar systemet med personlig assistans. Att det är så utbrett sticker ut, enligt kriminologen Amir Rostami.
– Det är inte bara enstaka bolag utan det är ganska omfattande.
Av nästan 700 granskade privata assistansbolag bedöms ungefär vart åttonde, 83 stycken, ha en särskilt nära koppling till gängkriminalitet. Det visar en rapport från Nationellt underrättelsecentrum, där flera myndigheter samverkar mot kriminella nätverk och individer, på tisdagen.
– Rapporten bekräftar delvis tidigare rapporter, men med bättre underlag, säger Amir Rostami, professor i kriminologi vid Södertörns högskola.
– Organiserad brottslighet är inte bara inblandad i traditionella brottsområden som narkotika, utan utnyttjar också systematiskt välfärdssystemet.
"Är systematiskt"
Han konstaterar att assistanssektorn varit utsatt länge. Några av de första stora ärendena gällde Södertälje.
– Men där tror jag att ett antagande hos flera varit att det var enstaka tillfällen, att det var unikt för Södertälje. Men vad den här rapporten visar är att det är mer systematiskt och också att det är kopplat till nätverkskriminella.
Missbruket skapar både ekonomisk vinst till de kriminella grupperingarna, och riskerar att påverka tilliten till välfärdssystemet.
– Om vi inte har bättre skydd så kan det i förlängningen bli ett ifrågasättande av hela systemet med assistenter.
Hittar kryphål
Men sannolikt är inte bara assistansen utsatt. Bolag är generellt ett tacksamt brottsverktyg.
– Egentligen spelar det ingen roll vad det är för bransch eller sektor, utan man hittar kryphål, lär sig av varandra och utnyttjar så mycket som möjligt, säger Amir Rostami.
De som behöver personlig assistans brukar ses som några av samhällets sköraste. Just därför måste branschen kunna granskas hårt, anser han.
– De måste skyddas särskilt. Här behöver man ha träffsäkra kontroller, det vill säga att det träffar bolagen som befinner sig i den här gråzonen.
Rostami tycker att det är positivt att myndigheterna har kommit igång och samkört register.
– Det är ett viktigt steg i att kartlägga omfattningen och mönstren bakom missbruket av välfärdssystemet.
