Mer eller mindre eller någonstans mitt emellan? Diskussionen lär bli tuff när EU:s stats- och regeringschefer ska diskutera unionens kommande långtidsbudget vid veckans toppmöte i Bryssel.
EU-kommissionen vill ha en budget på motsvarande 1,11 procent av medlemsländernas samlade inkomster, BNI, medan de mest sparsamma länderna – däribland Sverige – inte vill gå högre upp än 1,0.
Höstens ordförandeland Finland föreslår nu att man som kompromiss lägger sig någonstans mellan 1,03 och 1,08 procent av BNI.
– Det är en startpunkt. Vi måste visa folk att vi kan leverera och nå ett avtal om långtidsbudgeten, säger EU-minister Tytti Tuppurainen på väg in till tisdagens ministermöte i Luxemburg, där frågan diskuteras inför toppmötet.
"Alldeles för hög"
Från svensk sida ges både ris och ros.
– Det är bra att det finska ordförandeskapet har tagit tag i det här och har ett ordentligt papper som man nu presenterar, säger EU-minister Hans Dahlgren.
– Vi är lite besvikna på flera saker. Vi tycker fortfarande att nivån är alldeles för hög. Vi tycker också att fördelningen mellan olika utgiftsområden inte är särskild modern. Det är fortfarande väldigt mycket pengar till gammaldags jordbrukspolitik och alldeles för lite till de moderna utgiftsområdena, säger EU-ministern.
Vad det finska utgiftsspannet skulle innebära för Sveriges EU-avgift har regeringen ännu inte räknat på. Tidigare har man konstaterat att kommissionens ursprungsförslag riskerar att öka den svenska avgiften med en tredjedel.
Hårdare krav
När det gäller kommissionens idé om att ställa hårdare juridiska och demokratiska krav på EU-länderna är samtidigt Hans Dahlgren nöjd.
– Det är en väldigt bra sak att man verkar kunna komma framåt på konditionalitetsfrågan – att man inte ska kunna få lika mycket pengar från EU:s strukturfonder om man inte fullt ut respekterar rättsstatens principer, säger EU-ministern i Luxemburg.
Budgetdiskussionen på veckans toppmöte är mest till för att ge stats- och regeringscheferna chans att visa var de står när det gäller summorna i budgeten. Först därefter kan ordentliga förhandlingar om pengarna inledas.
Enighet om budgeten för åren 2021–27 väntas dock inte förrän tidigast i vår.
(Wiktor Nummelin/TT)
