loadingFörra året blev skörden riktigt usel. I år ser det bättre ut. Foto: Johan Nilsson/TT-arkivbild
Förra året blev skörden riktigt usel. I år ser det bättre ut. Foto: Johan Nilsson/TT-arkivbild
Inrikes

Bönder andas ut – skördeprognosen god

Epoch Times

Vilken lättnad för bönderna. Efter förra årets katastrofläge i torkan ser spannmålsskörden ut att bli riktigt bra i år, enligt Lantmännens skördeprognos.

Året prognos är bättre än den brukar vara, säger Mikael Jeppson, spannmålschef på Lantmännen.

– Vi räknar med en skörd på totalt 6,3 miljoner ton. Femårssnittet är 5,8 miljoner ton, så det ser bra ut.

Det behövs verkligen. Förra året var riktigt illa för bönderna – skörden blev 40 procent sämre än ett normalår, konstaterar han.

Många fick det rejält kämpigt ekonomiskt när skördarna torkade bort, och det har hängt i. Det är först nu som nya intäkter kommer in – likviditetstillskottet är både efterlängtat och välkommet.

Agerar försiktigare

Men hur många bönder som gått i konkurs, eller som fått lägga ned på grund av torkan, det vet inte Lantmännen.

– Vi har inga siffror på det. Men många har fått likviditetsbrist.

Investeringar har fått vänta, till exempel inköp av nya traktorer och andra jordbruksmaskiner. Det har i sin tur påverkat maskinförsäljarna, kanske med så mycket som 15–20 procent, enligt Mikael Jeppson.

Torkan i fjol har satt sina spår även när det gäller lantbruksföretagarnas beteende, förklarar han.

Vete är den vanligaste spannmålsgrödan i Sverige. Foto: Leif R Jansson/TT-arkivbild

– De är mer försiktiga nu. Vi ser att de inte säljer sin skörd i förväg i samma utsträckning som tidigare. De ser också till att ha buffertlager av grovfoder, som hö och ensilage för att inte dra på sig kostnader för att köpa in foder, som förra året.

Men frågan är om det är för tidigt att ropa hej redan nu, innan skörden är bärgad.

– Storleken på skörden vi räknar med ändras inte så mycket, säden har redan vuxit upp. Men det är mycket som kan gå fel ändå, framför allt med kvaliteten på spannmålen. Det kan bli dåligt väder under själva skörden, och regn kan påverka exempelvis vete och korn så det börjar gro. Då går det inte att använda som brödsäd.

Import i stället för export

Trots att förra sommaren var en riktig mardröm för bönderna fanns det ändå det goda i att vanligt folk fick upp ögonen för matproduktionens betydelse, förklarar han.

– Vi upplevde att det fanns ett stort stöd hos konsumenter för böndernas situation. Det är viktigt, för vi behöver producera mat här.

I vanliga fall brukar Sveriges bönder odla så mycket spannmål att hela 1,5 miljoner ton spannmål, eller motsvarande 150 lastbilar per dag, går på export, berättar han. Efter katastrofskörden i fjol tvingades Sverige i stället att importera spannmål, 750 000 ton eller motsvarande 75 lastbilar per dag togs in i Sverige för att kompensera för den usla skörden.

– Det är viktigt att vi kan försörja oss själva. Vi tar för givet att det ska finnas käk här, säger Mikael Jeppson.

(Johanna Cederblad/TT)

Spannmålsskörden

(TT)

Totalt sett beräknas skörden bli 6,3 miljoner ton. Det är betydligt bättre än förra året, då skörden blev rekordlåga 3,6 miljoner ton. Genomsnittskörden över fem år ligger på 5,8 miljoner ton.

Den vanligaste spannmålsgrödan är vete, 3,2 miljoner ton av den skörd som beräknas i år. Korn står för 1,5 miljoner ton och havre för 650 000 ton. Först därefter kommer de andra spannmålsslagen. Rågen står för 200 000 ton.

Källa: Lantmännen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFörra året blev skörden riktigt usel. I år ser det bättre ut. Foto: Johan Nilsson/TT-arkivbild
Förra året blev skörden riktigt usel. I år ser det bättre ut. Foto: Johan Nilsson/TT-arkivbild
Inrikes

Bönder andas ut – skördeprognosen god

Epoch Times

Vilken lättnad för bönderna. Efter förra årets katastrofläge i torkan ser spannmålsskörden ut att bli riktigt bra i år, enligt Lantmännens skördeprognos.

Året prognos är bättre än den brukar vara, säger Mikael Jeppson, spannmålschef på Lantmännen.

– Vi räknar med en skörd på totalt 6,3 miljoner ton. Femårssnittet är 5,8 miljoner ton, så det ser bra ut.

Det behövs verkligen. Förra året var riktigt illa för bönderna – skörden blev 40 procent sämre än ett normalår, konstaterar han.

Många fick det rejält kämpigt ekonomiskt när skördarna torkade bort, och det har hängt i. Det är först nu som nya intäkter kommer in – likviditetstillskottet är både efterlängtat och välkommet.

Agerar försiktigare

Men hur många bönder som gått i konkurs, eller som fått lägga ned på grund av torkan, det vet inte Lantmännen.

– Vi har inga siffror på det. Men många har fått likviditetsbrist.

Investeringar har fått vänta, till exempel inköp av nya traktorer och andra jordbruksmaskiner. Det har i sin tur påverkat maskinförsäljarna, kanske med så mycket som 15–20 procent, enligt Mikael Jeppson.

Torkan i fjol har satt sina spår även när det gäller lantbruksföretagarnas beteende, förklarar han.

Vete är den vanligaste spannmålsgrödan i Sverige. Foto: Leif R Jansson/TT-arkivbild

– De är mer försiktiga nu. Vi ser att de inte säljer sin skörd i förväg i samma utsträckning som tidigare. De ser också till att ha buffertlager av grovfoder, som hö och ensilage för att inte dra på sig kostnader för att köpa in foder, som förra året.

Men frågan är om det är för tidigt att ropa hej redan nu, innan skörden är bärgad.

– Storleken på skörden vi räknar med ändras inte så mycket, säden har redan vuxit upp. Men det är mycket som kan gå fel ändå, framför allt med kvaliteten på spannmålen. Det kan bli dåligt väder under själva skörden, och regn kan påverka exempelvis vete och korn så det börjar gro. Då går det inte att använda som brödsäd.

Import i stället för export

Trots att förra sommaren var en riktig mardröm för bönderna fanns det ändå det goda i att vanligt folk fick upp ögonen för matproduktionens betydelse, förklarar han.

– Vi upplevde att det fanns ett stort stöd hos konsumenter för böndernas situation. Det är viktigt, för vi behöver producera mat här.

I vanliga fall brukar Sveriges bönder odla så mycket spannmål att hela 1,5 miljoner ton spannmål, eller motsvarande 150 lastbilar per dag, går på export, berättar han. Efter katastrofskörden i fjol tvingades Sverige i stället att importera spannmål, 750 000 ton eller motsvarande 75 lastbilar per dag togs in i Sverige för att kompensera för den usla skörden.

– Det är viktigt att vi kan försörja oss själva. Vi tar för givet att det ska finnas käk här, säger Mikael Jeppson.

(Johanna Cederblad/TT)

Spannmålsskörden

(TT)

Totalt sett beräknas skörden bli 6,3 miljoner ton. Det är betydligt bättre än förra året, då skörden blev rekordlåga 3,6 miljoner ton. Genomsnittskörden över fem år ligger på 5,8 miljoner ton.

Den vanligaste spannmålsgrödan är vete, 3,2 miljoner ton av den skörd som beräknas i år. Korn står för 1,5 miljoner ton och havre för 650 000 ton. Först därefter kommer de andra spannmålsslagen. Rågen står för 200 000 ton.

Källa: Lantmännen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024