Landets lantbrukare pustar ut efter förra sommarens rekordtorka. Men nya utmaningar lurar bakom hörnet.

Allt pekar på ett minskat stöd från EU, samtidigt som bönderna befarar en kommande prisdumpning på kött.

Regeringens krisstöd efter förra sommarens torka har betalats ut och skördarna ser överlag ut att bli goda i större delen av landet.

Men bönderna pustar inte ut. Många brottas fortfarande med ekonomin, enligt LRF:s ordförande Palle Borgström.

– Den är ansträngd och många har fått ta till alla reserver, både vad gäller likviditet, foder och annat och en del har fått låna pengar i bank, säger han till TT och fortsätter:

– Det kan ta flera år innan man är tillbaka på utgångsläget för förra årets torka.

Billigt kött

Samtidigt lurar nya orosmoment bakom hörnet. Efter många års förhandling står det nu klart att EU och den ekonomiska samarbetsorganisationen Mercosur, grundad av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, kommit överens om ett nytt handelsavtal.

Där ges de sydamerikanska länderna större exportmöjligheter av jordbruksprodukter till EU-länder, då man kommit överens om sänkta tullar för kvoter av etanol, socker och kött.

Avtalet säljer ut Europas bönder, säger LRF:s Palle Borgström.

– För att vinna fördelar för andra sektorer i samhället – bilar, läkemedel och kemiindustrin, så har man sålt ut det europeiska jordbruket och låtit bönderna betala.

Går efter pris

Sänkta tullar för volymer av sydamerikanskt nöt- och kycklingkött kommer medföra prisdumpning, hävdar Borgström.

– Ja, sannolikt kommer det bli så. De kan producera på ett sätt som är förbjudet i Europa, med hormoner och antibiotika, säger han och fortsätter:

– Och de har tillgång till helt andra bekämpningsmedel. När Brasilien fick ny president så godkände man nästan hundra nya bekämpningsmedel som tidigare varit förbjudna i ett enda slag.

TT: Kan inte svenska köttbönder konkurrera med schystare djurhållning och att man inte använder sig av hormoner då?

– Det gör vi, och det finns en del av konsumenterna som är beredda att betala mer för detta. Men det är fortfarande en stor del som går efter pris när man handlar.

Minskat stöd

I ett längre perspektiv finns ännu mer att oroa sig för i lantbrukssverige. Storbritanniens utträde ur EU riskerar bli kostsamt för bönderna. Dessutom vill EU skära ner på jordbruksstödet. Den summa kommissionen har föreslagit till den gemensamma jordbrukspolitiken mellan 2021 och 2027 innebär en minskning med fem procent jämfört med nuvarande långtidsbudget, enligt beräkningar av EU-parlamentet.

Svenska bönder kan vänta sig ett årligt bortfall på runt 700 miljoner kronor.

En nedskärning som stöds av de flesta svenska partier.

– Jag tycker att regeringen kör med dubbla budskap, säger Palle Borgström.

– Politiker har sett förändringen hos konsumenterna, att man intresserar sig mer för svensk mat. Och vi har en livsmedelstrategi beslutad i riksdagen som säger att vi ska öka livsmedelsproduktion. Men när politikerna sen agerar, både i fallet med Mercosur och med EU:s långtidsbudget, så drar man i en helt annan riktning.

60 000 svenska lantbrukare delar i dag på nära 10 miljarder kronor EU-medel per år. Helt avgörande, om man frågar Palle Borgström. '

Men ska svenskt jordbruk verkligen drivas av bidrag från EU?

– Det där är ett gammalt argument som hänger kvar från den tiden vi hade överproduktion med köttberg, mjölksjöar och smörberg i Europa. Så ser det inte ut längre. Man har förändrat politiken så man inte driver fram de här överskotten.

(Anna Karolina Eriksson/TT)