loadingJuan Guaidó vid ett kampanjmöte i huvudstaden Caracas i november. Foto: Matias Delacroix/AP/TT
Juan Guaidó vid ett kampanjmöte i huvudstaden Caracas i november. Foto: Matias Delacroix/AP/TT
Utrikes

Bojkott av omstritt val i Venezuela

TT

Oppositionen bojkottar dagens parlamentsval i Venezuela och lämnar därmed dörren öppen för sittande president Nicolás Maduro till makten även där.

Stora delar av oppositionen har meddelat att de väljer att bojkotta valet eftersom de anser att förutsättningarna för att det ska bli fritt och rättvist inte existerar.

– Det skulle ta emot att kalla processen ett val, säger oppositionsledaren Juan Guaidó i en intervju med nyhetsbyrån AFP.

Nationalförsamlingen är det enda politiska organet i Venezuela där PSUV, socialistpartiet som leds av sittande president Nicolás Maduro, inte har makten.

Alternativ folkomröstning

Men församlingens makt är numera främst symbolisk, eftersom Maduro har skapat ett separat organ, en "konstituerande församling", där han har samlat sina regeringsanhängare.

Det faktum att oppositionen nu bojkottar valet röjer väg för Maduro att vinna majoritet även i nationalförsamlingen.

– Maduros mål är inte ens att få legitimitet, säger Guaidó till AFP, och tillägger att målet är att "förinta det demokratiska alternativet i Venezuela".

Med förhoppningen att behålla sin makt har Guaidó och de stora oppositionspartierna valt att organisera en alternativ folkomröstning som ska pågå i fem dagar under nästa vecka.

Riskerar förlora legitimitet

Avsikten är att få folkligt stöd för en plan som tillåter nuvarande nationalförsamling att sitta kvar genom att ogiltigförklara söndagens val.

Juan Guaidó är talman i församlingen och det var i egenskap av det som han i januari 2019 utropade sig själv till interimspresident. Men hans stöd har minskat betydligt sedan dess.

Utan sin ställning i församlingen skulle Guaidó riskera att förlora sin formella politiska plattform och det skulle sätta det femtiotal regeringar som valt att stå bakom honom i en svår sits. EU, USA och flera latinamerikanska länder hör till dem som valt att se Guaidó som Venezuelas rättmätige ledare.

(Ellinor Knoxborn/TT)

Bakgrund

(TT)

Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.

Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte kunde anses vara legitimt.

Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.

Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionett och hans anspråk som en kupp. Maduro har ekonomiskt kunnat luta sig mot Ryssland och Kina.

En FN-rapport har visat att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.

Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.

Medlingsförsök mellan de venezuelanska parterna har hittills inte burit någon frukt.

Källa: Landguiden/UI

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingJuan Guaidó vid ett kampanjmöte i huvudstaden Caracas i november. Foto: Matias Delacroix/AP/TT
Juan Guaidó vid ett kampanjmöte i huvudstaden Caracas i november. Foto: Matias Delacroix/AP/TT
Utrikes

Bojkott av omstritt val i Venezuela

TT

Oppositionen bojkottar dagens parlamentsval i Venezuela och lämnar därmed dörren öppen för sittande president Nicolás Maduro till makten även där.

Stora delar av oppositionen har meddelat att de väljer att bojkotta valet eftersom de anser att förutsättningarna för att det ska bli fritt och rättvist inte existerar.

– Det skulle ta emot att kalla processen ett val, säger oppositionsledaren Juan Guaidó i en intervju med nyhetsbyrån AFP.

Nationalförsamlingen är det enda politiska organet i Venezuela där PSUV, socialistpartiet som leds av sittande president Nicolás Maduro, inte har makten.

Alternativ folkomröstning

Men församlingens makt är numera främst symbolisk, eftersom Maduro har skapat ett separat organ, en "konstituerande församling", där han har samlat sina regeringsanhängare.

Det faktum att oppositionen nu bojkottar valet röjer väg för Maduro att vinna majoritet även i nationalförsamlingen.

– Maduros mål är inte ens att få legitimitet, säger Guaidó till AFP, och tillägger att målet är att "förinta det demokratiska alternativet i Venezuela".

Med förhoppningen att behålla sin makt har Guaidó och de stora oppositionspartierna valt att organisera en alternativ folkomröstning som ska pågå i fem dagar under nästa vecka.

Riskerar förlora legitimitet

Avsikten är att få folkligt stöd för en plan som tillåter nuvarande nationalförsamling att sitta kvar genom att ogiltigförklara söndagens val.

Juan Guaidó är talman i församlingen och det var i egenskap av det som han i januari 2019 utropade sig själv till interimspresident. Men hans stöd har minskat betydligt sedan dess.

Utan sin ställning i församlingen skulle Guaidó riskera att förlora sin formella politiska plattform och det skulle sätta det femtiotal regeringar som valt att stå bakom honom i en svår sits. EU, USA och flera latinamerikanska länder hör till dem som valt att se Guaidó som Venezuelas rättmätige ledare.

(Ellinor Knoxborn/TT)

Bakgrund

(TT)

Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.

Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte kunde anses vara legitimt.

Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.

Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionett och hans anspråk som en kupp. Maduro har ekonomiskt kunnat luta sig mot Ryssland och Kina.

En FN-rapport har visat att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.

Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.

Medlingsförsök mellan de venezuelanska parterna har hittills inte burit någon frukt.

Källa: Landguiden/UI

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024