Allmänna resonemang i stället för konkreta förslag. Jan Björklund (L) riktar hård kritik mot Skolkommissionens arbete.
– Skolkommissionen är en stor besvikelse, säger han till TT.
Han får dock mothugg från de båda lärarförbunden.
Liberalernas partiledare Jan Björklund hade hoppats på fler konkreta förslag från Skolkommissionen, som i dag lägger fram sitt slutbetänkande. Han är dessutom kritisk till förslaget om att införa lottning som en av urvalsprinciperna till populära skolor.
– Elever ska fördelas efter tombola och det är lite duttande med statsbidrag, men det är ju inga rejäla reformer som föreslås, vilket skulle behövas, säger Björklund.
– Likvärdighet är viktigt, men huvudperspektivet måste ju vara att lyfta skolans resultat.
Först och främst borde kommissionen i stället ha föreslagit att skolan ska bli statlig igen, enligt Björklund. Han hade också velat se förslag om exempelvis tidigare betyg och höjda lärarlöner.
Får mothugg
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, som varit en av ledamöterna i Skolkommissionen, försvarar dock resultatet.
– Den reaktionen förvånar mig. Jag tycker att vi lägger fram ett starkt förslag med en nationell strategi, som tillsammans med en rad skarpa förslag kommer att kunna leda till både höjda resultat, ökad likvärdighet och bättre kvalitet i undervisningen, säger hon till TT.
Jaara Åstrand drar paralleller till de politiska överenskommelserna om exempelvis pensioner eller försvaret.
– Vi har konstaterat i Skolkommissionen att en försvårande omständighet är den högljudda politiska debatten och dragkampen, säger hon.
– Vi behöver en samling kring det här. Jag förväntar mig att politiken nu också ser det här slutbetänkandet som en helhet och som en chans att enas kring en samling för svensk skola.
"Inte seriöst"
Lärarnas riksförbund, som också varit representerat i kommissionen, är kritiskt till att oppositionspartier går ut och sågar betänkandet redan innan det har presenterats, genom att kritisera ett förslag av många, lottningen.
– Det är inte riktigt seriöst, säger ordförande Åsa Fahlén.
– Jag är rädd att man gör för mycket partipolitik av detta och lyfter ut enskilda frågor för att kunna profilera sig.
Lärarnas Riksförbund välkomnar särskilt en ökad statlig inblandning i skolan. Åsa Fahlén pekar på förslaget om ett nytt statligt bidrag på sex miljarder kronor årligen och på att staten sätter en miniminivå på hur mycket pengar som ska gå till skolan i kommunerna. Dessutom föreslås ett indexvärde baserat på det faktiska elevunderlaget för varje skola som styr hur mycket pengar varje skola får.
– Om det här förslaget går igenom, så kommer det inte längre att vara det här lotteriet med att storleken på skolpengen beror på i vilken kommun du bor, säger Fahlén.
– Det handlar om att man riktar mer pengar till de elever som har störst behov.
(TT)
