Balettens underbara värld
Kulturskatt som är värd att upptäckas
Balett är en av de klassiska konstarterna och kan när den är som bäst skänka åskådaren en stor skönhetsupplevelse. Foto: Sergei Gavrilov


Balett är en ordlös konstform som är rik på innebörd och skönhet. Den är ett kulturarv som ständigt förändras och har ett tidlöst och gränsöverskridande språk. Den är en kulturskatt som är värd att upptäckas.

För de som haft möjlighet att upptäcka balett fascineras och attraheras många av skönheten, kraften och magin. De klassiska dansarna beundras för sin styrka och smidighet, och deras vältränade och muskulösa kroppar väcker ofta häpnad och aktning.

Balett är en konstform där kroppen genom rörelser och gester förmedlar känslor, tankar och skeenden. Den är ordlös, men fylld av dansens språk. Den är rik på innebörd och kan förstås av människor världen över. Liksom musik och övriga konstarter kan den beröra det inre och de djupare planen hos människan, och är både tidlös och gränsöverskridande. 

Balettens rötter återfinns i de italienska furstehoven under 1400- och 1500-talen. Tillsammans med opera, musik och teater skapades påkostade allkonstverk i sann renässansstil. Baserade på antika berättelser och myter framställdes gudar och gudinnor i olika skepnader. Även bibliska motiv och myterispel inkluderades i repertoaren. Man dansade i skrymmande hovkläder och skor med klack som begränsade rörelsefriheten.

Baletten utvecklades med tiden och fick under 1600-talet en framskjuten plats vid de kungliga hoven. Till en början dansade endast män balett och ansiktsmasker användes för att gestalta olika rollkaraktärer. Under Ludvig XIV:s överseende bildades den franska Dansakademien 1661, och då fastslogs också de fot- och armpositioner som blivit stilbildande under historiens gång. 

Under 1800-talet fick baletten en blomstringsperiod i och med den romantiska baletten. Sylfiden och Giselle är två älskade baletter från den här tidsperioden. De kvinnliga dansöserna kom i fokus och gestaltade dansen i vita tyllkjolar och tåskor. De speciella skorna möjliggjorde att dansösen kunde dansa på tå och gav ett intryck av att hon svävade och var en överjordisk varelse. Många berättelser grundades på folksagor om naturväsen och gudomliga varelser. Enligt sagorna kunde många av dessa väsen flyga. Tåskorna kunde skapa en illusion av att dansösen höjde sig upp från golvet. 

I slutet av århundradet växte en ny form av balett fram där dansösen briljerade med tekniska bravurnummer som inkluderade svåra hopp och piruetter. Många helaftonsbaletter skapades i Ryssland av koreograferna Marius Petipa och Lev Ivanov tillsammans med tonsättaren Pjotr Tjajkovskij. Odödliga mästerverk som Svansjön och Törnrosa lever kvar och är ofta operahusens mest besökta balettföreställningar. 

Under tidens gång har baletten fortsatt att finna nya former och uttryck. Koreografer, balettmästare och dansare har tillsammans med tonsättare och en mängd yrkesfolk inom scenkonsten skapat nya former och uttryck. Nuförtiden har balettdansarna utvecklats till högpresterande atleter som med sina kroppar förmedlar berättelser eller abstrakta koreografier. 

Balett är en av de klassiska konstarterna där rörelserna skapar linjer och geometriska formationer som återspeglar universums skönhet och harmoni. Den kan när den är som bäst skänka en stor skönhetsupplevelse. Med färgrika kostymer, vacker musik och utsökt formspråk kan åskådaren uppleva gripande och tidlösa berättelser om kärlek, död och gudomlig kraft.

Kristina I. Kleinert har en MA i Samtida dansdidaktik med inriktning koreo­­grafi och har medgrundat dansskolor både i Sverige och utomlands.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.