2015 nystades en assistanshärva upp i Malmö efter att Försäkringskassan började utreda assistansen av en rullstolsburen man. 14 anställda vid assistansbolaget Rami Care hade via tidslistor uppgetts jobba åt mannen. Men i själva verket var det nästan ingen som jobbade.
I september förra året dömdes två av bolagets företrädare till fängelse i fyra år respektive fyra år och tre månader. Den rullstolsburne mannens fru och hennes inneboende dömdes också till flera års fängelse. Sammanlagt har 19 assistenter blivit dömda.
”Guldgruva för lycksökare”
I reportaget ”Bedragarnas marknad” följer den grävande reportern Janne Josefsson åter upp fallet i Malmö. Han intervjuar en av de falska assistenterna och även företrädare för Försäkringskassan och polisen för att få svar på hur fusket kunde ske.
Två tredjedelar av de dömda i fallet är utrikes födda. I programmet har man gått igenom samtliga domar från 2010 som rör fusk med assistansersättning. Av 184 personer som fälldes är drygt två tredjedelar födda utomlands.
För de falska assistenterna som inte direkt fick några pengar för upplägget har fusket inneburit anställningsintyg och på så vis en möjlighet till uppehållstillstånd.
– Assistansen är ju överhuvudtaget en dörröppnare. Det är ju en plattform för hela vårt välfärdssystem. Kommer man in här så får man beviljad assistans. Man får anställning och uppehållstillstånd. Man får sjukpenningsgrundande inkomst. Man får föräldrapenning, säger Ingered Pal, som tidigare jobbat som utredare vid Försäkringskassan.
Bland personerna i assistanshärvan finns också grovt kriminella. Pal säger att just assistans ”är en guldgruva för lycksökare” som ”drar till sig kriminella”.
– Det är ju faktiskt en bit vi också har sett när vi har utrett assistenter att det finns ganska mycket kriminella personer involverade, säger hon i programmet.
”Samhället tillåter att det fuskas”
Sammanlagt betalade Försäkringskassan ut 14 miljoner kronor till assistansbolaget i samband med Malmöfallet. Sedan 2012 har Försäkringskassan betalat ut 563 miljoner kronor till Rami Care. När Josefsson konfronterar ägaren i sin lyxvilla vill han inte säga någonting och slår istället igen dörren.
– Då har de byggt ett ganska flott hus här i Malmö. Och vi förstår var de pengarna kommer ifrån. Det är ju pengar från den här verksamheten. Så det är ju de svenska skattebetalarna som har hjälpt till att betala deras villa, säger Lars, som är spanare vid Ekobrottsmyndigheten.
Han säger vidare att det inte fanns någon som kontrollerade om assistenterna jobbade.
Åklagare Jenny Lindell, som drev Malmöfallet till domstol, säger att det är vanligt förekommande med assistansfusk. Hon tror att det till stor del beror på bristande kontroll. Hon menar att ”samhället tillåter att det fuskas” för ”annars hade man kontrollerat det på ett bättre sätt”.
Stig Svensson, som tidigare jobbat som revisor på Skatteverket, har å statens vägnar utrett brottslighet som kan kopplas till personlig assistans. Han berättar för SVT Nyheter att han uppskattar att mellan två och sju procent av det årliga LSS-stödet går till bolag som bedriver någon form av bluffverksamhet. Enligt honom motsvarar detta cirka 600 miljoner kronor.
Under 2018 krävde Försäkringskassan tillbaka och fick skadestånd för över 100 miljoner kronor. Samma år gjordes 180 polisanmälningar vad gäller misstänkt fusk med assistansersättningar, vilket är en fördubbling i jämförelse med 2017, rapporterade Sveriges Radio i december förra året.
