Enmansföretag som tar in en anställd slipper sedan något år arbetsgivaravgifter. Nu ska försöket bli permanent, trots att den positiva effekten är osäker och budgetkostnaden bedöms till 400 miljoner.
Regeringens samarbetsparti Centerpartiet är nöjt över det förslag, en lagrådsremiss, som nu ska granskas av Lagrådet.
– Det är viktigt för företagen att veta att det är en reform att räkna med långsiktigt, säger Per Åsling, skattepolitisk talesperson för C och ser det hela som en stor framgång.
– Det är ett väldigt stort steg att gå från ingen till en anställd, att göra det risktagandet, säger Åsling.
Möjligheten att slippa alla arbetsgivaravgifter – förutom pensionsavgiften på drygt 10 procent – för den först anställde under två år har funnits i olika versioner sedan 2017.
Förslaget att göra det permanent har varit ute på remiss och har inte mötts av jubel på alla håll, förutom bland företagarorganisationer.
Regeringen själv hävdar att det har en positiv effekt på sysselsättning men framhåller att "den exakta effekten är osäker".
För statsbudgeten beräknas det kosta 430 miljoner 2022, netto.
Enligt Skatteverket hade 10 500 företag nedsatt arbetsgivaravgift för den först anställda under 2019. Men det är oklart vilken roll nedsättningen spelade för beslutet att anställa.
Flera remissinstanser anser att försöket borde ha utvärderats före det att beslut togs om att göra nedsättningen permanent.
Men regeringen anser att det skulle vara svårt att utvärdera nedsättningen eftersom den har gällt så kort tid och att reglerna för den har ändrats flera gånger sedan dess.
Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau), Ekonomistyrningsverket, LO, TCO samt myndigheten för Tillväxtanalys avstyrkte förslaget i remissrundan.
(Lars Larsson/TT)
