loadingEn stor och växande grupp kortutbildade med dåliga kunskaper i det svenska språket fastnar i systemet med utbildningar och bidrag. Foto: Roland Magnusson/Shutterstock
En stor och växande grupp kortutbildade med dåliga kunskaper i det svenska språket fastnar i systemet med utbildningar och bidrag. Foto: Roland Magnusson/Shutterstock
Inrikes

Arbetet med att göra kortutbildade anställningsbara granskas

Olle Felten

I en ny effektivitetsgranskning har Riksrevisionen undersökt hur Arbetsförmedlingens arbete med att få kortutbildade arbetssökande över till reguljär utbildning fungerar. Det handlar om att skapa förutsättningar för att bli anställningsbar.

Sverige har fortsatt EU:s tredje högsta arbetslöshet. Enligt Eurostat var det bara Grekland och Spanien som hade högre arbetslöshet än Sverige i februari i år. Arbetslösheten i EU ligger i genomsnitt på 6 procent och Sverige på 8,1 procent, enligt Eurostats och SCB:s säsongsrensade statistik. SCB:s siffror för den faktiska arbetslösheten visar 8,5 procent i februari.

Särskilt besvärande är arbetslösheten för så kallat kortutbildade, som dels har svårt att hitta ett jobb och dessutom är den grupp som har störst problem med att behålla jobbet en längre tid. Det uppfattas allmänt som besvärligt att få jobb i Sverige om man inte har en utbildning på minst gymnasienivå. Kunskaper i det svenska språket är också en avgörande faktor för den som vill ha ett jobb i Sverige.

Kortutbildade och arbetsmarknaden

Kortutbildade definieras som vuxna utan en avslutad gymnasieutbildning.

Gruppen kortutbildade (KUB) i Sverige utgör cirka tio procent av den vuxna befolkningen.

2/3 av KUBpersonerna i Sverige är födda utanför landet.

Majoriteten av KUB-personerna saknar också en avslutad grundskoleutbildning.

KUB-personer är kraftigt överrepresenterade bland de långtidsarbetslösa, de har mycket svårt att få ett jobb och ännu svårare att behålla det.

Omfattande satsningar som gjorts för att få KUB-personer att komma in på och fullfölja en reguljär gymnasieutbildning via Komvux och/eller folkhögskola har, i det stora hela, misslyckats.

AF anvisar platser, men kan inte kontrollera om en KUB-person har påbörjat utbildning eller fullföljt den efter det att en plats har anvisats.
Arbetsmarknadspolitikens två viktigaste mål är att matcha arbetssökande med lediga jobb och att lyfta upp dem som har svårast att få ett jobb på grund av kompetensbrist till en anställningsbar nivå. KUB-personer omfattas oftast av det senare målet.

Källa: Riksrevisionen, SCB, Arbetsförmedlingen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn stor och växande grupp kortutbildade med dåliga kunskaper i det svenska språket fastnar i systemet med utbildningar och bidrag. Foto: Roland Magnusson/Shutterstock
En stor och växande grupp kortutbildade med dåliga kunskaper i det svenska språket fastnar i systemet med utbildningar och bidrag. Foto: Roland Magnusson/Shutterstock
Inrikes

Arbetet med att göra kortutbildade anställningsbara granskas

Olle Felten

I en ny effektivitetsgranskning har Riksrevisionen undersökt hur Arbetsförmedlingens arbete med att få kortutbildade arbetssökande över till reguljär utbildning fungerar. Det handlar om att skapa förutsättningar för att bli anställningsbar.

Sverige har fortsatt EU:s tredje högsta arbetslöshet. Enligt Eurostat var det bara Grekland och Spanien som hade högre arbetslöshet än Sverige i februari i år. Arbetslösheten i EU ligger i genomsnitt på 6 procent och Sverige på 8,1 procent, enligt Eurostats och SCB:s säsongsrensade statistik. SCB:s siffror för den faktiska arbetslösheten visar 8,5 procent i februari.

Särskilt besvärande är arbetslösheten för så kallat kortutbildade, som dels har svårt att hitta ett jobb och dessutom är den grupp som har störst problem med att behålla jobbet en längre tid. Det uppfattas allmänt som besvärligt att få jobb i Sverige om man inte har en utbildning på minst gymnasienivå. Kunskaper i det svenska språket är också en avgörande faktor för den som vill ha ett jobb i Sverige.

Kortutbildade och arbetsmarknaden

Kortutbildade definieras som vuxna utan en avslutad gymnasieutbildning.

Gruppen kortutbildade (KUB) i Sverige utgör cirka tio procent av den vuxna befolkningen.

2/3 av KUBpersonerna i Sverige är födda utanför landet.

Majoriteten av KUB-personerna saknar också en avslutad grundskoleutbildning.

KUB-personer är kraftigt överrepresenterade bland de långtidsarbetslösa, de har mycket svårt att få ett jobb och ännu svårare att behålla det.

Omfattande satsningar som gjorts för att få KUB-personer att komma in på och fullfölja en reguljär gymnasieutbildning via Komvux och/eller folkhögskola har, i det stora hela, misslyckats.

AF anvisar platser, men kan inte kontrollera om en KUB-person har påbörjat utbildning eller fullföljt den efter det att en plats har anvisats.
Arbetsmarknadspolitikens två viktigaste mål är att matcha arbetssökande med lediga jobb och att lyfta upp dem som har svårast att få ett jobb på grund av kompetensbrist till en anställningsbar nivå. KUB-personer omfattas oftast av det senare målet.

Källa: Riksrevisionen, SCB, Arbetsförmedlingen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024