Förslaget att plocka bort antikens historia i grundskolans kursplan för historia fick många att gå i taket.
Men Skolverket vidhåller att det tar sitt ansvar och visar att undervisningstiden inte räcker till.
Det blir i slutändan en fråga för regeringen hur mycket tid i skolan eleverna behöver.
När Skolverket presenterade sina förslag till uppdaterade kursplaner i grundskolan flammade genast en debatt upp. Inte för att planerna blir mer konkreta och tydliga, utan för att antikens historia föreslås att plockas bort. Skälet är, som TT rapporterat, att tiden inte räcker för allt som borde läras ut. Kursplanerna i de samhällsorienterande ämnena, dit historia hör, lovar undervisning i mer än vad timplanen tillåter. Skolverket valde, efter inrådan från bland annat lärosäten och Historielärarnas förening, att stryka antikens historia till förmån för efterkrigstidens historia.
"Bisarr och befängd"
Skolverkets hade förutsett reaktioner, och fick helt rätt.
– Det har varit enormt många reaktioner, säger Anna Westerholm, chef för läroplansavdelningen vid Skolverket, och syftar på mejl och samtal.
"Det är bara att backa från denna vansinniga idé", skriver DN:s litteraturkritiker Maria Schottenius och hävdar att Skolverket berövar eleverna ett världsarv.
– Blotta tanken på att antiken är oväsentlig för att förstå nutiden är bisarr och befängd, säger Dick Harrison, professor i historia, till Aftonbladet.
Skolverkets förslag till nya kursplaner i grundskolan har snabbt väckt debatt, främst vad gäller historieämnet. Foto: Alexander Olivera/TT-arkivbild
"Viktig information"
Anna Westerholm vidhåller dock att myndighetens antikbantade kursplan är nödvändig.
– Jag tycker att vi är ansvarsfulla. Det är vårt ansvar att lyfta till vår uppdragsgivare, regeringen, när vi ser att tiden inte räcker till. Det är viktig information till beslutsfattarna, säger hon till TT.
Skolverket kan nämligen på eget bevåg inte ändra timplanerna, alltså utöka undervisningstiden. Dess förslag att stryka antikens historia ur historieämnets kursplan blir i slutändan en politisk fråga.
Så sent som detta läsår har matematik och idrott fått fler timmar i grundskolan, medan elevens val minskat.
Det kan tilläggas att antikens historia tas upp i gymnasieskolan. Men många av eleverna får inte mer än ett hum om antiken.
– Man ska veta att historieämnet inte är jätteomfattande på yrkesprogrammen, säger Anna Westerholm.
Norska men inte yrkesval
Historieämnet är inte det enda som berörs i förslagen till nya kursplaner i grundskolan. Exempelvis görs det nu tydligare att eleverna ska läsa norska och danska texter inom ramen för svenskämnet. Vidare ska hedersrelaterat våld tas upp i ämnet samhällskunskap. Samtidigt plockas kunskapsområden om arbetsmarknad och yrkesval bort från samma ämnes kursplan. "Precis som när det gäller historieämnet bedömer Skolverket att timplanen behöver utökas om ämnet ska kunna omfatta även detta", skriver Skolverket i sin konsekvensanalys.
Det finns alltså en del annat att tycka till om när kursplaneförslagen nu gått ut på remiss. När synpunkterna gåtts igenom lämnar Skolverket sina färdiga förslag till regeringen vid årsskiftet.
"Nu ska remissinstanserna säga sitt, därefter kommer Skolverkets slutliga förslag. Jag hoppas på många synpunkter från lärare och andra remissinstanser; ju fler svar desto bättre beslutsunderlag när regeringen i vinter ska sätta ner foten och besluta om nya kursplaner", kommenterar utbildningsminister Anna Ekström (S) skriftligt till TT via sin pressekreterare.
(Anna Lena Wallström/TT)
