Kanske fick du i skolan göra ett herbarium där det latinska namnet, växtfamiljen och fyndplatsen skulle noteras. Alexandra tipsar om att göra olika spännande herbarier, till exempel med växter man har fina minnen till eller läkeväxter. Fyll på bladet med minnen, odlingsråd eller erfarenhet av att använda örten.
Som 12-åring gjorde örtterapeuten Alexandra De Paoli sitt första herbarium. Sedan dess har hon fortsatt att observera och samla information om växters effekter på kroppen.
– Mina herbarier är som ett uppslagsverk över de växter jag använder. Jag har ett för vilda läkeväxter, ett för odlade, ett för läketräd och ett för giftiga växter. Där fyller jag i intressanta saker som aktiva ämnen, användningsområden, tips och en del folkloristik, säger hon i Yles artikel.
Mer kunskap om växterna gav dem en personlighet.
Att göra herbarier, eller växtböcker, passar lika bra för barn som för vuxna. När Alexandra själv var barn och fick lära sig mer om växter genom sin dagisfröken, kände hon att hon fick en starkare relation till naturen, berättar hon för Epoch Times. Mer kunskap om växterna gav dem en personlighet.
Dokumentation av åkerbär, plockad i Tupptjärn 1940. Foto: Eva Sagerfors
Ett gammalt herbarium från 1940 visar att bladen med de olika växterna delades in i växtfamiljer och att informationen kring växten var dess latinska namn, familjenamn och fyndplats.
Det går förstås att dela in växterna hur man vill; minnen från stugan, minnen från farmor eller barnens favoriter. Man kan också samla växterna som finns i en dikt eller visa, eller samla landskapsblommor. Gäller det läkande örter kan de till exempel grupperas som växter vid hosta och snuva, eller kvinnoörter.
Här berättar Alexandra mer om örter vid urinvägsbesvär och kvinnobesvär.
Välj vilken bok eller vilket format du vill.
Ett kapitel med örter på några blad kan också bli en fin gåva till någon.
Det egna herbariet blir något helt unikt, som passar just dig, eller den person du gjort det till.
Skapa ditt herbarium
Det här behöver du
-Växter
-Växtpress eller en tung bok
-Styvt, syrafritt papper, 300 g/m2
Alexandra tipsar om akvarellpapper som både är styvt och har en vacker struktur.
-Textillim
-Fin penna
-Eventuellt plastfickor
Så här gör du
Plocka tre fina exemplar av växten. Ta den när den står i full blom. Lämna rötterna, de gör att det blir knöligt.
Nu är det dags att lägga ut och pressa växten. Det här är ett viktigt steg, så var noga när du breder ut växten. Lägg den mellan gråpapper, som är ett poröst papper som har god förmåga att suga upp vätska, och lägg det i en växtpress eller i en tung bok.
När växten har torkat efter några veckor är det dags att försiktigt ta loss den och sätta igång.
Prova dig fram var på pappret du vill ha växten för att det ska passa bra med textstyckena. Kanske behöver du klippa bort en del av växten.
Samla information om växten. Använd flera böcker, för att bättre kunna välja vad som är intressant för dig.
Placera växten på pappret och börja skriv: Namn, latinskt namn och så vidare.
Limma fast växten först när du skrivit färdigt. Ibland blir det fel när man skriver och därför är det säkrast att spara växten. Använd textillim och sätt ytterst på varje blad, på stjälken och på blommorna. Lägg den på plats och tryck till.
Om du ska bläddra i och använda herbariet mycket ger det ett extra skydd att lägga sidorna i plastfickor.
Alexandra De Paoli är utbildad örtterapeut och journalist, men har lärt sig om växters effekter på kroppen sedan 7-årsåldern. Sedan 2005 medverkar hon som örtexpert i livsstilsprogrammet Strömsö. Förutom de kunskaper hon har genom egen erfarenhet studerar hon tillgänglig forskning om örter och deras verksamma substanser. Genom sitt arbete vill hon inspirera fler att prova läkeväxter som komplement till annan medicin.
