Hur ofta har du halvhjärtat lovat dig själv någonting, och sedan aldrig helt och hållet fullföljt löftet.
Hur ofta har du sagt att du ska göra någonting och sedan struntat i det för att du var för upptagen eller inte hade orken?
Hur ofta har du sagt att du ska ändra dina vanor och sedan inte hållit fast vid dem?
Hur många gånger har du sagt att du ska gå en kurs, läsa en bok, anta en utmaning, börja med en ny hobby, skriva en bok, starta ett företag, och sedan knappt ens börjat?
Hur skulle det vara att vara så djupt beslutsam att man var orubblig? Hur skulle det vara att vara en sådan människa som går genom murar för att uppfylla sitt syfte i livet?
Allt det här händer mig oroväckande ofta. Saker och ting jag lovar mig själv är ofta inte ens halvhjärtade, de är som halvhjärtat halvhjärtade. Och intressant nog skulle jag säga att jag är bättre på det än många andra. Kanske inte världsbäst, men bättre på att uppfylla mina löften till mig själv än 75 procent av världens befolkning.
Och ändå är jag usel på det på många sätt. Jag börjar med en ny kost och håller knappt ut ett par dagar. Jag sätter igång med ett träningsprogram och slutar efter tre veckor. Jag köper en bok och kommer knappt igenom en fjärdedel av den. Om och om igen faller mina engagemang som furor omkring mig.
Djupare åtaganden
Hur skulle det vara att vara så djupt beslutsam att man var orubblig? Hur skulle det vara att vara en sådan människa som går genom murar för att uppfylla sitt syfte i livet? Hur mycket mer skulle människor lita på oss om vi levererade varje gång vi åtog oss något?
Vårt liv skulle kunna förvandlas.
Jag har mediterat över löften och åtaganden nyligen och experimenterat med det i mitt liv. Tittat på var jag bara är halvt engagerad (eller mindre), när jag inte riktigt tror att jag kommer att uppfylla mina åtaganden. Och att lära mig att gå djupare in i det engagemanget. Eller släppa det, om jag inte kan engagera mig fullt ut.
Här är lite av vad jag håller på och lär mig om att vara djupare engagerad:
1. Ta bort val
När vi bara är halvt engagerade håller vi dörren öppen för andra alternativ. Vi tänker, "Visst, jag kommer att hålla mig till den här kosten, men om jag går på en familjemiddag så ..." Men om vi ska lova oss själva, bör vi ta bort alla möjligheter att göra något annat ur vårt sinne. Välj bättre alternativ när du äter ute. Ta inte en andra portion vid familjemiddagen. Att hålla ditt löfte är enda alternativet.
2. Gör det helhjärtat
Att göra det som en formalitet räknas inte. Om du ska göra det, så gör det fullt ut. Gör det helhjärtat eller gör det inte alls. Att bara finnas till hälften för människor är smärtsamt för dem. Att bara finnas till hälften för dig själv är också smärtsamt.
3. Kom ihåg dina djupare skäl
Du tar kanske inte dina löften och åtaganden på allvar för att du har glömt varför de är viktiga. De är bara ytterligare en sak på din ändlösa ”att-göra-lista”. Kom ihåg det djupare skälet till ditt åtagande – kanske är det för att hjälpa människor som du bryr dig mycket om. Kom ihåg det i ditt hjärta. Skriv ner varför du bryr dig om åtagandet och placera det så att du kan se det tydligt.
4. Om du inte gör det helhjärtat, fråga vad som håller dig tillbaka
Vad är det som hindrar dig från att helhjärtat engagera dig? Det kan finnas rädsla, eller kanske ger du det inte den vikt och det fokus som det förtjänar. Stanna upp och ta in motståndet eller slöheten och fråga dig själv vad som skulle krävas för att fördjupa ditt engagemang.
5. Ta bara på dig nya åtaganden lite i taget
Vi vill gärna göra allt, men för mycket förpliktelser gör att vi inte kan uppfylla våra åtaganden och löften. De flesta av oss bör dra ner på våra åtaganden och vara försiktiga med att ta på oss nya. Meditera över ett potentiellt åtagande i några dagar. Prova först en vecka eller två för att se om du kan få in det i ditt liv. Lägg sedan inte till ännu ett på ett tag tills du är säker på att du kan hantera det.
6. Ta bort det du inte kommer att klara av
De flesta av oss har för många löften och åtaganden, vilket innebär att vi omöjligt kan uppfylla dem alla. Vi bör se om det är möjligt att klara av det vi tagit på oss så länge som vi sade att vi skulle göra det, men släppa dem när vi väl har uppfyllt dem. Det bör vara vårt första val – att göra det vi sade att vi skulle göra och avsluta det när vi kan. Nästa val är att omförhandla åtagandet om det behövs – vi kanske sade att vi kunde göra det under ett år, men kanske bara kan klara av det under de kommande månaderna. Kanske sade vi att vi kunde göra det varje dag, men vi kan bara klara det tre dagar i veckan. Låt personen få veta och be om ursäkt. Slutligen, släpp åtagandet helt om du inte kan göra något av ovanstående. Be om ursäkt, men inse att det är nödvändigt om du ska kunna uppfylla viktigare åtaganden som du kanske har. Det handlar om att prioritera. Om du måste släppa ett åtagande, låt det bli en allvarlig läxa i att du tagit på dig för mycket.
Jag skriver det här inte främst som råd till alla andra, utan som råd till mig själv. Det är det här jag håller på att lära mig, och det är verkligen viktigt.
Leo Babauta är författare till sex böcker samt driver bloggen ”Zen Habits” som har över 2 miljoner prenumeranter. Han har även skapat en mängd online program som hjälper människor att bemästra sina vanor. Besök ZenHabits.net
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
