Jihadisterna i Tahrir al-Sham hade som mål att ockupera tre, fyra syriska städer med Aleppo som huvudmål. De avancerade dock så snabbt att motståndet från Assads trogna trupper var värdelöst. Huvudsträckan Aleppo–Hama–Homs och slutligen Damaskus ockuperades i jihadisternas blixtoffensiv utan motstånd från regimen. Men ryska och kurdiska kontrollområden kvarstår tills vidare.
De två huvudgrupperna inom islam är Sunni och Shia. Dessa verkar även politiskt oftast i extremt format. Assad kommer från en grupp kallad aleviter. Syrien befinner sig i inbördeskrig sedan 2011. Dess valuta, Syrisk lira eller pund, har förlorat nästan 99 procent av sitt värde, och en månadslön i landet motsvarar 20 amerikanska dollar.
De kristna i Syrien uppgår till 5–6 miljoner människor av dess totala befolkning på cirka 24 miljoner. Många människor jublar mest av den anledningen att Jihadisterna har vista ett gott beteende hittills. Jihadisterna kommer dock att visa sitt ansikte senare. Som kristen oroas jag för de kristnas öde.
De flesta bor i de alevitiska områdena och kommer naturligtvis tillsammans med de moderata aleviterna utsättas för maximalt tryck av den nya jihadistregimen, med allt vad detta innebär.
Att Turkiet återigen kan utpressa EU genom en stor våg av flyktingar genom Turkiet eller Medelhavet kan ej uteslutas.
Hayat Tahrir al-Sham är en militant terrorstämplad jihadistgrupp som bildades i Syrien 2012. Den har sina rötter i en förlängning av den irakiska grenen av al-Qaida. Gruppen gick först under namnet Jabhat al-Nusra, som i juli 2016 tog avstånd från al-Qaida och bytte namn till Jabhat Fatah al-Sham. Turkiet stödjer organisationen med bland annat vapen. Framtiden ser dyster ut för det syriska folket och Syrien.
Landets nordvästra region med städerna Latakia och Tartus kontrolleras av ryssarna. I området lever majoriteten av aleviterna och ryssarna har en flyg- och en marinbas där. Det skall bli intressant att följa om jihadisterna skall försöka få kontroll över dessa områden och om Putin kommer att försvara sina baser i ett sådant scenario.
Övriga grannländer med Israel i spetsen kvarstår avvaktande.
Landets sydöstliga delar består av ökenmark och saknar strategiskt värde.
Utöver ”det ryska området” bör intresset riktas till landets nordöstra del där kurderna är starka och USA har trupper. Även här kommer det att vara intressant, eftersom det i området finns oljefyndigheter, att följa amerikanernas positioner. Kommer USA:s kommande president att dra tillbaka de amerikanska trupperna eftersom han har sagt att USA inte är intresserat av att medverka i dessa områden och offra amerikanska liv.
Det skall också bli intressant att följa jihadisterna som nu tar över makten i Syrien om de angriper kurderna vilket då blir med understöd av Turkiet, naturligtvis. Svårt att förutspå men om amerikanerna stannar kvar har jag svårt att se att jihadisterna kommer att angripa kurderna. Där ser jag också möjligheten till att vi ser en kurdisk nation födas till Erdogans förtrytelse. Turkiets 900 kilometersgräns mot landet kommer att bli en knepig fråga att hantera.
Sammanfattningsvis går landet in i ett osäkert läge och blir vid sidan av Iran, Turkiet och Afghanistan med flera i regionen ytterligare en oroshärd för resten av världen. Särskild uppmärksamhet i regionen tilldrar sig Erdogans Neo-ottomanism.
Trots att många syrier kom till Sverige efter 2011 så känner inte många svenskar till situationen i regionen. Att Turkiet återigen kan utpressa EU genom en stor våg av flyktingar genom Turkiet eller Medelhavet kan ej uteslutas.
Ett sådant scenario kommer att pressa ett EU som för närvarande kämpar med kriser i Tyskland och Frankrike. Sverige kan med andra ord räkna med ytterligare en utmaning.
Sotiris Delis
Tidigare riksdagsledamot (M) och ledamot i utrikesutskottet
