Många svenska terrorresenärer försörjer sig med hjälp av statliga bidrag. Det framgår av en rapport beställd av Finansinspektionen.
Rapporten från Försvarshögskolan omfattar de omkring 300 individer som 2013-2016 rest till Syrien och Irak för att delta i strider, till exempel för Islamiska staten.
Rapportförfattarna konstaterar att förekomsten av statliga bidrag så som bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd och föräldrapenning har varit hög. För att kunna behålla bidragen även när individerna befinner sig i Irak och Syrien har det förekommit att man haft personer i Sverige som hanterat post och gjort annat som krävs för att ge sken av att man vistas i landet.
Tar studielån
Rapporten betonar att det är "av yttersta vikt" att utreda om personer som misstänks vara stridande resenärer uppbär bidrag och även studielån.
I rapporten nämns också enstaka fall där assistansersättning utnyttjas. Ur Skatteverkets 140 genomförda utredningar han man identifierat tre-fyra fall, i främst i Malmöregionen, där assistansbolag används och där pengar ofta skickas utomlands.
Samlar in pengar
Även pengainsamlingar har använts för att finansiera resor till Irak och Syrien. Bland de resande från Sverige bedöms ett tiotal ha bedrivit någon form av systematisk insamling av pengar från andra personer innan resan.
Den totala summan som resande stridande samlat in inför avresa har rört sig om några hundra tusen upp till en miljon kronor. Pengarna förs ofta vidare till utländska konton som Skatteverket har svårt att följa.
Tar snabblån
Även snabblån har använts för att finansiera resor. Skattverket uppger att cirka tio procent av de som utretts lånat pengar från kreditinstitut, sannolikt utan avsikt att betala tillbaka pengarna.
Flertalet av de som utnyttjat möjligheterna till snabblån har skickat parallella ansökningar till flera låneinstitut.
Det finns 5-10 misstänkta fall där bilar har hyrts och körts ut ur landet för att antingen användas i konfliktområdet eller säljas.
Rapporten uppger att stridande resenärer sedan 2015 blivit noggrannare att dölja sina finansiella spår och att till exempel användning av snabblån minskat, kanske för att man planerar att återvända till Sverige senare.
(TT)
