Cancer är en sjukdom som huvudsakligen drabbar personer över 50 år. Men en ny brittisk-amerikansk studie har funnit att cancerfallen de senaste 30 åren har ökat bland personer under 50 i flera länder.
Genomgången publicerades i tidskriften Nature Reviews Clinical Oncology, och Harvardprofessorn och läkaren Shuji Ogino säger att man observerat något man kallar ”födelsekohort-effekten”.
– Det visar att varje grupp som föds senare, till exempel ett årtionde senare, har större risk att utveckla cancer senare i livet, troligen på grund av riskfaktorer som de exponerades för i ung ålder.
Personer födda 1960 har större risk att utveckla cancer innan de fyller 50 än de som är födda 1950. Dessutom förväntas risken att fortsätta öka med de yngre generationerna.
Särskilt i Storbritannien har förekomsten av alla cancertyper sedan början av 90-talet ökat för alla åldersgrupper, enligt senast tillgängliga data. Den största ökningen gäller dock personer mellan 25 och 49 år. Mest ökar tarmcancer, som gått upp med 48 procent i den gruppen under perioden.
Det visar att varje grupp som föds senare, till exempel ett årtionde senare, har större risk att utveckla cancer senare i livet.
Shuji Ogino Professor Harvarduniversitetet
Globalt avslöjar genomgången att av de 14 cancertyper där förekomsten ökar är åtta – ändtarm, matstrupe, gallgång, gallblåsa, huvud/hals, lever, bukspottkörtel och mage – kopplade till olika delar av matsmältningssystemet.
I ett pressmeddelande säger Tomotaka Ugai, epidemiologisk forskare och huvudförfattare av studien:
– Maten vi äter göder mikroorganismerna i våra tarmar. Dieten påverkar direkt tarmflorans sammansättning, och dessa förändringar kan i slutänden påverka risken för sjukdomar och utfallet av dessa.
Dessutom är några av de cancerformer som man allt oftare hittar hos personer under 50 mer aggressiva än de som förekommer hos äldre, såsom tarmcancer, bröstcancer och prostatacancer.
Den individuella cancerrisken kan variera beroende på många faktorer, inklusive genetisk sårbarhet, diet, livsstil och andra miljöfaktorer. Men en särskild faktor som kan förklara den globala ökningen är övervikt. I Europa ökade övervikten med 21 procent mellan 2006 och 2016, och hela 138 procent mellan 1975 och 2022, enligt Världshälsoorganisationens europeiska överviktsrapport.
En annan ny studie visar att feta eller överviktiga personer löper ökad risk att drabbas av vissa typer av cancer. Rapporten, som publicerades den 12 juni, visar att fettfördelningen över olika delar av kroppen kan leda till olika ökade cancerrisker beroende på kön. Cancerformer som identifierats som kopplade till övervikt inkluderar ändtarm, matstrupe och lever.
Mathias Rask-Andersen och Åsa Johansson från Uppsala universitet säger att fynden i studien kan förändra hur vi bedömer en persons cancerrisk.
– Läkare och forskare är medvetna om att övervikt ökar cancerrisken, men den här kopplingen är mindre välkänd bland allmänheten, säger huvudförfattaren Rask-Andersen.
– Fett lagrat i magen anses mer patogent än subkutant fett. Dessutom skiljer sig andelen fett som lagras i vissa delar, liksom förekomsten av de flesta cancerformer, mellan kvinnor och män, säger Johansson.
Dessutom, påpekar hon, finns det en skillnad mellan kvinnor före och efter menopausen.
– Mest anmärkningsvärt var att fetma bara är en riskfaktor för bröstcancer efter menopausen, troligen beroende på förändringen i östrogenproduktion associerat med menopausen, säger hon.
Hos kvinnor ökade fetma risken för cancer i gallblåsan, endometriecancer och adenocarcinom i matstrupen. Hos män ökade fetma risken för bröstcancer, hepatocellulärt carcinom (den vanligaste formen av levercancer) och njurcellscarcinom.
De flesta cancerformer, förutom i hjärna, livmoder och testiklar, hade koppling till minst ett drag relaterat till fetma, enligt studien.
En begränsning i cancerstudien är otillräckliga data från låg- och medelinkomstländer, vilket försvårar identifiering av cancertrender över tid. Forskare planerar därför att använda modern informationsteknologi och AI för att överbrygga glappen i forskningen.
– Vårt mål är att samla in hälsodata, om möjligt från elektroniska journaler. Jag tror att det kommer att ge oss mer exakta insikter i cancerrisker för kommande generationer, säger Ugai.
