Varför sänkte inte covidnedstängningen CO2-nivån i luften? En ny svensk studie upprör genom att föra fram förklaringsmodellen att naturliga processer värmer jorden, inte människan. Den väcker också frågor kring ett allt vanligare begrepp: falsk balans.

I juli publicerar forskaren Allan Emrén studien Global temperatures, CO2 concentrations and oceans i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Global Warming.

Redan innan artikeln publiceras har riksdagen fått en sammanfattning av Emrén som uppmanar politiker att ta in mer information i klimatfrågan. Hans uppmaning kommer mot bakgrund av de enorma investeringar som planeras för att förhindra klimatförändringar.

Han anser att alla insatser för att rädda klimatet är verkningslösa och kan leda till att fler människor dör. Han presenterar två ståndpunkter i sin sammanfattning till riksdagen.

”Den globala temperaturen har nu varit sjunkande i drygt sju år.

Är det tecken på att klimatet stabiliseras?

Eller är det lugnet före stormen?”

”Under nedstängningen på grund av covid-19 minskade utsläppen dramatiskt. Många städer fick renare luft.

Men varför sjönk inte luftens halt av CO2?”

Han hänvisar till data från Nasa som han menar visar att den globala temperaturen har sjunkit de senaste åren. Om tidslinjen utvidgas till de senaste decennierna har temperaturen stigit, vilket Emrén erkänner. Utfallet varierar beroende på vilket tidsspann som analyseras. FN:s klimatpanel, IPCC, har fastslagit utgångspunkten ”förindustriell tid” och satt den till 1850, och då har temperaturen stigit med cirka en grad.

Vi utsätter oss för en förfärlig risk när vi försöker bromsa naturliga processer i stället för att förbereda oss på dem. Vi skulle behöva bygga ut kärnkraften massivt för att vi troligtvis kommer att behöva mycket energi framöver. 

Allan Emrén Forskare bakom en ny klimatstudie

Emrén driver tesen att temperaturökningen beror på naturliga processer, till skillnad från många andra forskare som ser mänsklig påverkan som den avgörande faktorn. Han förnekar inte att temperaturen har stigit sedan förindustriell tid, men vill belysa risken med att investera utifrån fel premiss.

– Vi utsätter oss för en förfärlig risk när vi försöker bromsa naturliga processer i stället för att förbereda oss på dem. Vi skulle behöva bygga ut kärnkraften massivt för att vi troligtvis kommer att behöva mycket energi framöver, säger han.

Han utesluter inte att temperaturen kan svänga åt andra hållet, och att vi då kommer att behöva mer energi för att värma upp bostäder. Blir det som många tror, ännu varmare, krävs mer energi för att kyla bostäderna, anser han.

Det som har upprört forskare verkar vara att han inte är etablerad inom klimatforskningen och att han förnekar den mänskliga påverkan. Hans ståndpunkt är inte ny men påståendet orsakar ofta reaktioner.

– Jag har undersökt tidsderivatan avseende koldioxidhalten och jämfört med temperaturen och funnit att de är direkt kopplade till varandra, säger han.

Som bevis för att temperaturen driver koldioxidhalten hänvisar han bland annat till att havet innehåller 50 gånger mer koldioxid än luften och lätt bidrar till ökad mängd koldioxid i luften när havstemperaturen stiger. Det i sin tur beror till största delen på solinstrålningen, menar han.

 – Vi utsätter oss för en förfärlig risk när vi försöker bromsa naturliga processer i stället för att förbereda oss på dem. Vi skulle behöva bygga ut kärnkraften massivt för att vi troligtvis kommer att behöva mycket energi framöver.

Gunilla Svensson är professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Hon har läst Emréns sammanfattning och anser att det är problematiskt att denna typ av skrivning når Sveriges riksdag.

– Vi klimatforskare är i princip färdiga, vi vet tillräckligt för att veta vad för samhällsomställning som behöver göras, säger hon.

Hon ifrågasätter Emréns siffror och anser att klimatskeptiker använder sig av så kallad cherry picking, selektivt urval.

– Varför ska vi ge dem respekt när de inte har kunskapen och bakgrunden? Det finns ett etablerat fält där det finns kunskap, säger hon.
Hon förklarar också att den aktuella tidskriften är lågt rankad.

– Om jag skulle anställa någon som hade publicerat i den tidskriften skulle jag inte ge den publikationen något större värde, tillägger hon.

Den data som hon anser är mest tillförlitlig är de lufttemperaturmätningar två meter ovan mark som har samlats sedan 1700-talet, samt satellitdata över havstemperaturer. Hon förnekar inte att det har funnits kritik kring resultaten, även bland etablerade klimatforskare. 

– Det var en diskussion för några år sedan om att man hade felbehandlat data och då bildades en helt oberoende grupp som gick igenom alla metoder och började om från början, säger hon och förklarar att man bearbetar data för att till exempel ta bort effekten av samhällsbyggnation, som annars skulle höja temperaturen.

På grund av historiska nedstängningar under covidpandemin kunde också historiska sänkningar i mänskliga utsläpp mätas. Detta gav forskare möjligheten att förstå den mänskliga påverkan på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt.

– Makthavare har sett det som ett unikt tillfälle att ställa om världen till något nytt. Jag ser det som ett unikt tillfälle att studera något mänskligheten troligtvis inte skulle kunna komma överens om enbart för att studera koldioxidens effekt, säger Emrén.

De mänskliga utsläppen av växthusgaser sjönk i genomsnitt med omkring fem procent i samband med nedstängningarna. I Sverige sjönk de med rekordhöga nio procent under 2020 jämfört med 2019.

Det är så att koldioxid ackumuleras i atmosfären och tas enbart långsamt upp av hav och vegetation. Därför fortsätter halten i atmosfären att stiga även om emissionerna minskar.

Thorsten Mauritsen Klimatforskare vid Stockholms universitet

FN:s meteorologiska världsorganisation WMO har konstaterat att minskningarna inte gav effekt på halten växthusgaser i atmosfären, i alla fall inte större än den normala variationen mellan olika år.

– Det är så att koldioxid ackumuleras i atmosfären och tas bara långsamt upp av hav och vegetation. Därför fortsätter halten i atmosfären att stiga även om emissionerna minskar, säger Thorsten Mauritsen, klimatforskare vid Stockholms universitet.

År 2021 publicerade kanadensiska forskare en rapport där de hävdar att kortvariga utsläppsminskningar, som under pandemin, är för svaga för att ge någon effekt.

– Att utsläppen minskar några procent ett enstaka år kommer inte att synas nämnvärt på koldioxidnivån i atmosfären, tilllägger han.

Även Gunilla Svensson har tittat på effekten av minskade utsläpp.

– De effekter man såg av att utsläppen minskade under covid var marginell och regional, säger hon.

Emrén ser det snarare som ytterligare ett bevis på att hans studie stämmer och att människan inte har någon effekt på den globala temperaturen. Han anser att det även syns på data från Arktis.

– I min studie följer koldioxidkurvor och havsiskurvor varandra med ungefär 25 dagars fördröjning, säger han.

Det innebär att Arktiska havet absorberar koldioxid när isen smälter på sensommaren och att halten därför faller i atmosfären.

Allan Emrén anser att alla insatser för att rädda klimatet är verkningslösa

Världen har tidigare gått igenom en liknande socioekonomisk förändring som den under pandemin. 70-talets oljekris resulterade i en dipp i koldioxidhalt när utsläppen sjönk på grund av brist på fossila bränslen.

 Man trodde det, men det var nog inte den verkliga orsaken. Tittar man på temperaturen ser man en dipp vid den tiden. Det är nog den verkliga orsaken. Vi hade nog sett samma under pandemin ifall det även hade varit en temperaturdipp, säger han.

Emrén sätter fingret på själva debatten om klimatförändringar.

– Jag skickade min studie till Vetenskapsradion men de var inte intresserade. I avsnittet efter förklarade de hur mycket lyssnarkommentarer de fick gällande klimatfrågan. De berättade då att de inte tar upp forskning som inte är etablerad, säger han.

Han ifrågasätter Sveriges Radios förhållningssätt till vetenskap och hur man gör urvalet.

– Man talar om konsensus inom vetenskapen, som om det vore någon slags majoritetsprincip som gäller, säger han.

Den 23 mars publicerade Sveriges Radio ett avsnitt om IPCC:s nya rapport i Vetenskapspodden. Reportern Camilla Widebeck hade bjudit in bland andra Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator och andra medarbetare på SR för att reda ut vad rapporten innehöll.

Halvvägs in i avsnittet förklarar reportern att lyssnare har hört av sig för att berätta att de anser att SR:s rapportering är ensidig när det kommer till klimatfrågan. Reportern frågar sedan Widebeck om man skulle kunna tänka sig att släppa in fler röster. Hon förklarar då att det inte är en bra idé.

”Där måste man inse att IPCC är en enorm sammanslutning av forskare där man väger samman all forskning.” Hon fortsätter: ”Om man sätter IPCC:s slutsatser mot en enskild forskares så är det den här sammanvägda bilden av den forskning vi har, gentemot en enstaka studie eller en enskild forskares bild. Det blir inte rättvisare.”

Reportern avdramatiserar diskussionen genom att berätta om ett amerikanskt humorprogram: ”Har ni sett den här roliga sketchen från amerikansk humor-tv där han bjuder in 97 forskare som inte är klimatförnekare och så har han tre forskare som är klimatförnekare till debatt?”

Hon vill med den jämförelsen visa hur medias syn på ämnet förändrats och förklarar vidare att ”det var på den tiden det krävdes av media att man skulle ha en sådan debatt där man har en mot och en för, och det där är något man brukar kalla för falsk balans”.

Epoch Times har försökt att få tag på någon av de fem personer som medverkade i programmet utan att lyckas. Däremot svarar redaktionschef Magnus Gylje via mejl att det framkommer tydligt i programmet vad falsk balans handlar om och att han inte har något att tillägga.

Han svarar också på frågan om saklighet: ”Sveriges Radios vetenskapsredaktion och andra program har en omfattande bevakning av klimatfrågan i nyheter och fördjupningar där vi kontinuerligt lyfter olika aspekter, åsikter och forskningsrön så jag håller inte med om påståendet att vi har en bias i vår rapportering kring klimat.”

Jag håller inte med om påståendet att vi har en bias i vår rapportering kring klimat. 

Magnus Gylje Redaktionschef Vetenskapsradion

Gunilla Svensson vid Stockholms universitet är inne på samma sak, att falsk balans kan ge fel bild av forskningsläget.

– För 20 år sedan när jag var med i min första tv-debatt, höll media på med en för och en emot. Då fanns det ett intryck från resten av allmänheten att det var väldigt osäkert, fast det var 99,9 procent på ena sidan och 0,1 procent på andra sidan, säger hon.

Per Shapiro driver Folkets radio och har tagit upp begreppet falsk balans, bland annat i samband med pandemin.

– Falsk balans enligt vem? Det betyder ju att du behöver ett sanningsministerium som talar om vad som är sanning, säger han och ifrågasätter om det då behövs journalistik.

Han ser risker med inställningen, framför allt att journalister blir kommunikatörer.

– Starka röster och ekonomiska intressen skulle då kunna kontrollera myndigheter, säger han.

Många av de forskare som Epoch Times har varit i kontakt med har valt att avstå från att både läsa Emréns artikel och att kommentera den, vissa på grund av tidsbrist, andra av anledningar som antyder en rädsla att förknippas med oliktänkande. En av kommentarerna löd: ”Ja, man ska höra mycket innan öronen ramlar av. Jag har tyvärr inte tid att kommentera detta; i stort sett varenda sats är problematisk, så jag vet inte var jag ska börja.”

Emrén uttrycker besvikelse över att så få är benägna att lyssna. Han anser att media väljer ut de värsta scenarierna som IPCC målar upp, trots att det finns ett spann av möjliga utfall. Det i kombination med politiska utspel gör det svårt för medborgare att skapa sig en bild av faran, anser han.

Att klimatfrågan har blivit populär inom politik och näringsliv tror han beror på annat än forskning.

– Jag tror att det är pengar det handlar om. Det ligger enorma politiska och ekonomiska fördelar i att hålla människor uppskrämda, säger han.

Han tar upp vindkraften som ett sådant exempel.

– Det är många som tjänar stora pengar på den massiva utbyggnaden av vindkraften, tillägger han.

Däremot har han fortsatt förtroende för vetenskapliga tidskrifter. Han berättar att tidskriften Nature Climate Change tackade nej till hans studie, så han valde därefter den aktuella tidskriften.

Enligt SOM-institutet (Samhälle, opinion och medier) vid Göteborgs universitet finns omkring sex procent så kallade klimatförnekare i Sverige. Benämningen är missvisande då klimatet alltid har förändrats, något ingen tydligt har motsatt sig.

SOM-institutet har också mätt svenskarnas oro för klimatförändringar. Data från 2001 till 2021 visar att de flesta inte har blivit mer oroliga, snarare tvärtom, bortsett från den grupp som tidigare var mycket oroliga. De är i dag ännu oroligare.

Många pekar på förutsägelser som inte har resulterat i de katastrofscenarier som har målats upp. Den tidigare amerikanske vicepresidenten Al Gores framställning i filmen En obekväm sanning har visat sig vara fel.

Tillsammans med IPCC tilldelades han Nobels fredspris 2007 för sin insats gällande att skapa och sprida kunskap om klimatförändringar orsakade av människan.

Den 21 juni 2018 publicerade klimataktivisten Greta Thunberg ett inlägg på Twitter: ”En aktad klimatforskare varnar att klimatförändringarna kommer att förgöra all mänsklighet om vi inte slutar att använda fossila bränslen de närmaste fem åren.” Inlägget är fem år gammalt, men blev senare borttaget.

Det finns ingen klimatkris, det finns inget nödläge för klimatet för det är i nuläget en långsam förändring.

Gunilla Svensson Professor i meterologi vid Stockholms universitet

Gunilla Svensson anser att det leder fel att måla upp katastrofscenarios.

– Det finns ingen klimatkris, det finns inget nödläge för klimatet för det är i nuläget en långsam förändring, säger hon.

För Emrén själv handlar forskningen inte om pengar eller framgång. Han är redan pensionerad, men älskar vetenskap. Hela hans liv har handlat om forskning. År 1966 inledde han sin karriär inom växelverkan mellan strålning och materia. När han 1985 började fördjupa sig i geokemi lyckades han beräkna grundvattnets sammansättning utifrån bergets komposition av mineraler.

Hans expertis ligger inom kvantfysik och termodynamik efter många år som kärnkemiforskare vid Chalmers. I dag arbetar han som konsult, men tillsammans med en grupp tidigare forskare bedriver han forskning inom bland annat klimatområdet, då med eget kapital.

Vad vetenskapen har att balansera är risken att förlora tid på helt nya idéer med låg sannolikhet att leda någonstans, med risken att missa något banbrytande, menar han.

Det finns många exempel på hur det vetenskapliga etablissemanget har nonchalerat forskare med avvikande idéer. Kvasikristallerna och kemisten Dan Shechtman är ett sådant exempel.

Kanske är det inte så konstigt att de aperiodiska mosaiker av atomer som han upptäckte i sitt mikroskop 1982 avvisades. De stred nämligen mot naturlagarna.

Dåtidens syn på fasta material var att atomer inuti kristaller formade sig i symmetriska mönster som upprepade sig periodiskt. Upprepningen var en förutsättning för kristallformationen, trodde man.

Shechtmans experiment visade tvärtom att hans atommönster inte gick att upprepa. När han presenterade sin nya upptäckt ombads han lämna sin forskargrupp. Det skulle dröja många år innan den israeliske forskaren skulle få upprättelse.

I mars bjöd KTH i Stockholm in honom för att tala om sin upptäckt, men också om motståndet som riktades mot honom. Shechtman är i dag accepterad av det vetenskapliga etablissemanget. Den stora bekräftelsen kom 2011 då han tilldelades Nobelpriset i kemi.

Emrén har inga drömmar om Nobelpris utan önskar en bättre debatt kring klimatfrågan så att mänskligheten väljer rätt för att undvika ekonomiska konsekvenser och mänskligt lidande.

Huruvida Sveriges bottennotering i EU:s lista över tillväxt beror på de högt ställda klimatambitionerna vet han inte. Däremot är det just ekonomiska konsekvenser han ser som en första risk vid fel vägval. 

Kontakta skribenten:
[email protected]