loadingNykomlingen stillahavsostronet är nu den vanligaste ostronarten som lever på Bohusläns bottnar. Foto: Jerker Norlander
Nykomlingen stillahavsostronet är nu den vanligaste ostronarten som lever på Bohusläns bottnar. Foto: Jerker Norlander
Inrikes

Stillahavsostronet tar över i Bohuslän

Glenn Mattsing

Invasiva arter behöver inte alltid innebära problem. I Bohuslän ser företagare en snabbväxande råvara som allt fler uppskattar, men forskarna förhåller sig avvaktande till den dominanta främlingen.

Forskare konstaterar nu att stillahavsostronet, eller det japanska jätteostronet, är här för att stanna. Den invasiva arten har snabbt tagit över grunda havsvikar på västkusten, framför allt i Bohuslän

Vid Göteborgs universitet har man nu för första gången gjort en uppskattning av hur omfattande invasionen är. Studien visar att stillahavsostronet nu är den vanligaste arten som lever på bottnarna, och att den utgör ungefär två tredjedelar av den totala biomassan.

Stillahavsostron

Stillahavsostronet, eller det japanska jätteostronet, kommer ursprungligen från Stilla havet och är det populäraste ostronet för odling. Arten introducerades i Europa och på den franska atlantkusten 1966, därför används ibland benämningen Fine de Claire.

Arten finns längs västkusten, från Strömstad till norra Halland (Falkenberg).

Ett vuxet ostron är vanligen 8 till 20 centimeter långt, men kan bli dubbelt så stort. Skalet är ofta tydligt veckat med sex vågformade, breda och längsgående ribbor.

Formen varierar beroende på växtplats. Trånga levnadsplatser ger mer avlångt och taggigt utseende, medan gott om utrymme ger ett mer platt och slätt ostron.

Ostronen är tåliga mot kyla. I ett experiment överlevde de flera dygn i minus 22 grader, vilket innebär att de klarar svenska vintrar. Trots det gick den stränga vintern 2009/2010 hårt åt stillahavsostronet på den svenska västkusten och merparten av dem försvann. Men bestånden återhämtade sig.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingNykomlingen stillahavsostronet är nu den vanligaste ostronarten som lever på Bohusläns bottnar. Foto: Jerker Norlander
Nykomlingen stillahavsostronet är nu den vanligaste ostronarten som lever på Bohusläns bottnar. Foto: Jerker Norlander
Inrikes

Stillahavsostronet tar över i Bohuslän

Glenn Mattsing

Invasiva arter behöver inte alltid innebära problem. I Bohuslän ser företagare en snabbväxande råvara som allt fler uppskattar, men forskarna förhåller sig avvaktande till den dominanta främlingen.

Forskare konstaterar nu att stillahavsostronet, eller det japanska jätteostronet, är här för att stanna. Den invasiva arten har snabbt tagit över grunda havsvikar på västkusten, framför allt i Bohuslän

Vid Göteborgs universitet har man nu för första gången gjort en uppskattning av hur omfattande invasionen är. Studien visar att stillahavsostronet nu är den vanligaste arten som lever på bottnarna, och att den utgör ungefär två tredjedelar av den totala biomassan.

Stillahavsostron

Stillahavsostronet, eller det japanska jätteostronet, kommer ursprungligen från Stilla havet och är det populäraste ostronet för odling. Arten introducerades i Europa och på den franska atlantkusten 1966, därför används ibland benämningen Fine de Claire.

Arten finns längs västkusten, från Strömstad till norra Halland (Falkenberg).

Ett vuxet ostron är vanligen 8 till 20 centimeter långt, men kan bli dubbelt så stort. Skalet är ofta tydligt veckat med sex vågformade, breda och längsgående ribbor.

Formen varierar beroende på växtplats. Trånga levnadsplatser ger mer avlångt och taggigt utseende, medan gott om utrymme ger ett mer platt och slätt ostron.

Ostronen är tåliga mot kyla. I ett experiment överlevde de flera dygn i minus 22 grader, vilket innebär att de klarar svenska vintrar. Trots det gick den stränga vintern 2009/2010 hårt åt stillahavsostronet på den svenska västkusten och merparten av dem försvann. Men bestånden återhämtade sig.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024