Att fiska strömming till djurfoder är en förlust för alla, främst för strömmingen som är på väg att bli helt utfiskad och försvinna från Östersjön. Det är även ekonomisk fråga. Ett kilo strömming som förädlas till surströmming har 36 gånger högre värde än samma mängd som blir till djurfoder.
Enligt stiftelsen Baltic Waters är det bara en liten del av den stora mängd strömming och sill som fiskas upp ur Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken som faktiskt blir till mat åt människor.
Av totalt 47 000 ton sill och strömming 2021 var det bara tio procent som användes till människoföda. Resterande 90 procent användes till att tillverka djurfoder. Framför allt till laxodling, kycklinguppfödning och minkfarmer men även till hund- och kattfoder.
Det är också en samhällsekonomisk fråga. Enligt stiftelsen Baltic Waters 2030, bidrog till exempel surströmmingsindustrin med knappt 7 miljoner kronor till samhällsekonomin år 2020 medan foderindustrin, räknat på samma mängd strömming, bara bidrog med 225 000 kronor.
– Skulle vi låta en större andel av strömmingskvoten gå till humankonsumtion, i stället för till foder, så gynnar det både Sveriges småskaliga fiske och våra kustsamhällen, säger Konrad Stralka, från Baltic Waters 2030, i ett pressmeddelande.
Runt kusterna gapar de småskaliga fiskarnas nät i princip tomma. Böckling, sotare och strömmingsflundra har blivit en raritet och svåra att få tag på.
Detsamma gäller surströmming. Salterierna har de senaste åren inte kunnat få tillräckligt med stora strömmingar för att lägga in surströmming. Förra årets surströmmingspremiär kantades av rubriker om att det var brist på surströmming eftersom det knappt fanns någon strömming att få tag i längs Norrlandskusten.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är dagens fiskeförvaltning inte heller lönsam för Sverige. Genom att använda fisken på ett annat sätt kan både den enskilda människan och samhällsekonomin gynnas, menar stiftelsen.
När strömmingen får växa sig större och kan användas till mat för människor blir priset ett helt annat.
En fiskare som säljer strömming till en surströmmingsproducent får 11,25 kronor per kilo strömming. Det kan jämföras med 2,41 kronor för fisken som används till foder. Fiskaren får alltså fyra gånger bättre betalt för matströmmingen.
Enligt Baltic Waters skulle samhällsintäkterna öka betydligt om en större andel av strömmingsfångsten användes till mat åt människor i stället för till foder.
Men den största förlusten av ett fortsatt storskaligt foderfiske kan bli betydligt värre än så. Om strömmingen försvinner så rubbas den ekologiska balansen och många arter påverkas. Varken de storskaliga eller småskaliga fiskarna kan bedriva någon verksamhet, och sälar och fåglar förlorar sin huvudföda.
