Elkraftsystemet förknippas med effektbrist och skyhöga räkningar, något som kan komma att bestå. Nu föreslår en expert att smarta elmätare och nya tariffer kan rädda systemet. Ett pilotprojekt från Gotland kan bli världsledande, men frågor om säkerhet lyfts när allt mer kopplas upp trådlöst.

Enligt ett regeringsbeslut från 2018 ska alla elmätare ersättas med så kallade smarta elmätare senast den sista december nästa år. Arbetet pågår för fullt och nyligen rapporterade elbolaget Ellevio att de precis lyckats byta ut alla sina 800 000 mätare. Totalt ska runt 5,5 miljoner mätare ersättas.

I samband med regeringsbeslutet förklarade dåvarande energiminister Ibrahim Baylan att de nya mätarna ska ge kunderna bättre verktyg för att själva kunna vara aktiva på elmarknaden, samtidigt som elmätarna kan trygga en säkrare drift av elnätet.

Sedan dess har det svenska kraftnätet genomgått stora förändringar, vilket gjort att alla svagheter exponerats och dissekerats. I takt med ökad elektrifiering förutspår Energimyndigheten en eventuell fördubbling av el år 2035, från dagens 140 TWh till runt 280 TWh. Frågan om effektivisering är mer aktuell än någonsin. Helt nödvändig, menar vissa.

Tanken är att de nya mätarna ska kunna leverera detaljerad information om förbrukning och möjlighet till optimering, både till kunden och elleverantören. De som har solceller ska också kunna avläsa överproduktion och hur mycket som skickas ut i nätet.

– Vi kommer inte som tidigare att behöva skicka en fälttekniker för att byta mätare om en kund vill installera solceller till exempel, det är ju inte så klimatsmart, säger Gabrielle Evjen, teknisk utvecklingsledare på Ellevio.

De smarta elmätarna är också en avgörande funktion för framtidens smarta hem, en vision om Internet of things (IoT), som gör att prylar i hemmet kan kopplas till internet.

Den 27 juni, under Almedalens första dag, kommer Anders Kjellström, civilingenjör och expert på smarta elmätare, att presentera resultaten av ett pilotprojekt och vad han tror är lösningen på den svenska elsituationen. Rubriken är: ”Kan effektsamverkan rädda elnätet?”

– När sossarna stängde Ringhals skapades effektbrist, men med det här smarta systemet kan man optimera den effekt som finns. Inom några år kommer i princip alla fordon att vara eldrivna, och om alla ska ladda sin elbil när de kommer hem från jobbet kollapsar elnätet. Det säger sig självt, säger han.

Kjellström hänvisar till en doktorsavhandling från Chalmers som pekar på att kostnaden för elnätet kan minska med 40 procent när vi har många elbilar i elnäten. Nyckeln är då att använda elbilarna som en vital del i systemet, främst som lagring av energi.

– Elnätsbolagen kommer inte att behöva bygga ut nätet lika mycket, vilket i sin tur leder till billigare el, för det är alltid kunden som i slutänden betalar allt, säger han.

Om alla ska ladda sin elbil när de kommer hem från jobbet kollapsar elnätet. 

Anders Kjellström Civilingenjör och expert på smarta elmätare

På Gotland är till exempel situationen sådan att en effektivare styrning kan leda till att man slipper investera i en tredje elkabel från fastlandet.

Frågan om priser är väldigt komplex. Erfarenhet från bland annat USA visar att priset däremot kan gå upp om du lever ett liv som gör att du använder el under ”fel tid” på dygnet. Elnätsavgifterna avgörs dessutom av Energimarknadsinspektionen som är ansvarig för att ta fram det maxbelopp som elnätsföretaget kan ta ut från kunderna.

Flera personer Epoch Times har talat med, bland annat representanter från elnätsbolagen, menar att mätarna inte är så smarta, och att namnet kan vara vilseledande. Det är snarare tekniken bakom som utgör det smarta i systemet.

– Det är inte mätarna i sig som är smarta. Det smarta ligger bakom anslutningspunkten, en elbil eller en värmepump som är uppkopplad, säger en innovationsansvarig på ett konsultföretag.

Till exempel kan en värmepump som är uppkopplad till en molntjänst hos tillverkaren effektiviseras genom att användas optimalt. Hushållens smarta produkter kan helt enkelt styras på distans för bästa prestanda.

Det väcker i sin tur frågor om säkerhet. Om tusentals värmepumpar i Sverige styrs av tillverkaren eller ett tredjepartsföretag blir dess it-säkerhet avgörande.

Som med all ny teknik finns baksidor. De smarta elmätarna har samlat på sig kritik från många olika håll, bland annat för att tekniken samlar mycket information och för över den trådlöst.

Inga Pålsson har en stuga på Vargön i Göteborgs skärgård där Ellevio vill byta hennes mätare, precis som de gjort med alla grannarnas mätare. Men hon är inte intresserad då hon inte anser att tekniken är säker. Nu hotar Kronofogden att bryta sig in och byta mätaren.

– Jag har ställt flera frågor till Ellevio om detta, bland annat om kunden verkligen inte har något att säga till om gällande vilken typ av mätare som passar för kunden, säger hon.

Hon frågar sig om det verkligen är tvång på att byta mätare.

Enligt Carl Johan Wallnerström på Energimarknadsinspektionen finns inga undantag från funktionskraven, utom om det gäller rikets säkerhet.

För de kunder som har frågor om den nya tekniken, eller motsätter sig den, finns inte mycket att göra. Sådant som att försöka utröna vilken myndighet att kontakta gällande frågor kräver dessutom väldigt mycket arbete.

Enligt Karl Herlin, sakkunnig inom elektromagnetiska fält och hälsorisker på Strålsäkerhetsmyndigheten, beror det på att tekniken blir allt mer komplicerad och kräver inblandning av allt fler myndigheter.

Swedac är till exempel en myndighet som står för kvalitet och säkerhet kring insamlad data i mätarna. Elsäkerhetsverket ansvarar för tekniska säkerhetsfrågor inom elområdet. Strålsäkerhetsstyrelsen genomför mätningar, utvärderar forskning och tar fram föreskrifter. Energimyndigheten jobbar med frågor om användning och tillförsel av energi. Energimarknadsinspektionen är aktuell då det gäller konsumentinformation, elhandelsfrågor och regelutveckling på energimarknaden nationellt och inom EU.

I skuggan av dessa jobbar Strålskyddsstiftelsen, en insamlingsstiftelse som samlar kunskap kring frågor som rör strålning.

– Vi utgår från vetenskaplig forskning och Europarådets resolution 1815 som rekommenderar att strålningen ska hållas så låg som möjligt enligt ALARA-principen. Vi anser att skadliga hälsoeffekter som elöverkänslighet borde erkännas som medicinsk sjukdom. Information om riskerna med strålning från trådlös teknik motarbetas av telekombolagen eftersom det betraktas som en risk för deras verksamhet, säger Mona Nilsson, expert vid Strålskyddsstiftelsen.

Hon kan vittna om många människor som efter installation av smarta elmätare har börjat uppleva huvudvärk och sömnproblem.

– Människor lämnade inte sina hem om det inte vore allvarligt. Vi menar att det säkraste vore att föra över informationen via kabel, fiberoptik, säger hon.

Hon hänvisar till en ingående granskning av EU-kommissionens senaste expertrapport om hälsorisker. Hon menar att EU:s experter är jäviga och att rapporten verkar vara förutbestämd att avfärda hälsorisker.

– Dessa värden tillåter strålning vid nivåer som visat sig orsaka skadliga hälso och miljöeffekter, men de är samtidigt fördelaktiga och av stor betydelse för telekommunikationsindustrin, säger hon.

Maria Feychting, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, är av en annan uppfattning.

– Det stämmer att det har skett en ökning av antalet registrerade fall av sköldkörteltumörer i Sverige och i många andra länder, men det råder konsensus om att detta mest sannolikt förklaras av att man diagnostiserar fler tumörer, säger hon.

Hon förtydligar att det inom forskningen inte finns etablerad evidens för att låga nivåer av radiofrekventa fält ger upphov till hälsoeffekter, men efterfrågar ytterligare forskning för att säkerställa att detta gäller även frekvensområden som ännu inte har använts i större utsträckning.

Den 5G-frekvens på 3,5 MHz som i dag används ska eventuellt höjas och här ser hon behov av kunskap om frekvenser över 6 MHz.

Gällande Strålskyddsstiftelsen svarar Maria Feychting:

– Strålskyddsstiftelsen är en privat gruppering som inte har vetenskaplig kompetens att bedöma den forskning som görs.

Mona Nilsson menar att det mesta av forskningen visar på negativa effekter av strålning, framför allt gällande oxidativ stress. Maria Feychting anser att det krävs publicerade peerreview-artiklar (referentgranskade artiklar) för att forskningen ska vara trovärdig.

Gällande oxidativ stress ger både Maria Feychting och Strålsäkerhetsmyndighetens Karl Herlin henne delvis rätt. De är båda överens om att det behövs mer kunskap.

– Oxidativ stress rapporteras i studier vid exponering under gällande gränsvärden, och det är därför vi är intresserade av att undersöka det mer, säger Karl Herlin. 

5G kan försämra benstyrka

Ständig teknisk utveckling och heta debatter om hälsorisker gör forskningen om strålning till en utmaning. Utvecklingen av 5G är inget undantag.

I takt med utvecklingen av trådlösa applikationer utsätts människor för allt mer elektromagnetisk strålning, inte minst i städer. Det är ett forskningsområde som ständigt måste förhålla sig till nya tekniska lösningar, som till exempel 5G, efterföljaren till den 4G-teknik som de flesta använder i dag.

En ny studie från medicinska fakulteten vid Van Yüzüncü Yıl University i Turkiet visar att strålning i frekvensbandet 3,5 GHz, vilket är den frekvens som Post och telestyrelsen godkänt för 5G-tekniken, visar tecken på minskad benstyrka och flexibilitet i djurförsök, trots att exponeringen låg väl under Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden.

Råttorna i försöket utsattes för strålning två timmar per dag under en 30-dagarsperiod. De exponerades för en strålningsnivå på 1,6 W/m2, vilket är under Strålskyddsmyndighetens referensvärde på 10 W/m2.

Dessutom observerades ökad oxidativ stress i skelettmuskelvävnader. Oxidativ stress innebär en ökad produktion av fria radikaler, vilket kan leda till försämrat antioxidantförsvar.

Forskarna klargör att den här typen av studier tidigare har visat olika effekter av 5G-strålning. Som alltid krävs upprepade studier för att bekräfta ny kunskap.

– Trots att 5G har byggts ut och lanserats sedan 2020, finns det fortfarande endast ett fåtal studier av effekter av exponering för 5G, i synnerhet den komplicerade sammansättningen av olika frekvenser, modulationer och snabba pulser som 5G i själva verket innebär, säger Mona Nilsson, expert på Strålskyddsstiftelsen som är kritisk till de gränsvärden som satts.

Tillsammans med cancerläkaren Lennart Hardell har hon publicerat tre studier om hälsoeffekter av exponering för strålning från 5G-basstationer.

Karl Herlin är utredare inom elektromagnetiska fält och hälsorisker på Strålsäkerhetsmyndigheten. Han anser inte att kunskapsläget är dåligt gällande 5G, och att gränsvärdet är väl tilltaget.

– Vi sätter gränsvärden utifrån när en procent upplever hälsorisker, och sen delar vi det med 50, säger han.

Däremot ser han kunskapsluckor gällande elektromagnetisk strålning och uppkomsten av oxidativ stress.

– Vi ser att oxidativ stress rapporteras i studier vid exponering under gällande gränsvärden, och det är därför vi är intresserade av att undersöka detta samband, speciellt för att man nu talar om en ny version av 5G där frekvensbandet går från 3,5 GHz till 26 GHz, säger han.

Kontakta skribenten:
[email protected]