Slöjd möter modern teknik
Skålar, ägg, prydnader och burkar. Per Magnussons skapar sina alster med hjälp av traditionella tekniker och modern teknik. Foto: Per Magnusson


Jag deltar digitalt på utställning och vernissage med slöjdaren och civilingenjören Per Magnusson som ställer ut på Slöjdens hus i Skövde.

På Skaraborgs hemslöjdsförening står för närvarande en utställning av Per Magnusson. Utställningen har namnet ”Träslöjd – traditionellt hantverk möter ny teknik” och är som namnet antyder en utställning med slöjdade föremål där de traditionella teknikerna såsom svarvning och täljning kombineras med datorfräsning, Lichtenbergbränning och vacuumstabilisering av skadat trä.

Magnusson jobbar både med friska material och med olika typer av skadat trä. Det skadade virket har i sig ett uttryck och en form som han använder. Skapelsen blir då inspirerad av virkets uttryck mer än av att det finns en tydlig plan.

– Ibland jobbar jag i drivved och då är det mycket materialet som bestämmer vad det kan bli för ett föremål. Då är det utgångsmaterialet som styr mycket, berättar han. 

Flera av föremålen har håligheter eller brännskador. Här syns det tydligt hur Magnusson har arbetat med materialets uttryck. Skadorna i materialet gör ibland föremålet väldigt skört och han arbetar då med epoxi och vacuumstabilisering som skydd. Magnusson visar upp en skål där delar av ovankanten är genomskinliga.

– Det här var en träbit som jag egentligen tänkte slänga bort. Det är den första biten där jag använde epoxi för att fylla i delar som saknas.

Vid första anblicken tror man att epoxin bara är en dekoration men den har också en stabiliserande verkan på ett annars dåligt material.

– Den här var ju annars rutten rakt igenom och hade inte dugit till någonting, förklarar Magnusson.

Svårt rötskadat material kan Magnusson sänka ner i en vätska som innehåller harts för att sedan under vacuum byta ut all luft i materialet mot vätskan. På detta sätt kan det annars värdelösa virket bearbetas och användas.

Som dekoration till flera av sina alster använder Magnusson el för att skapa mönster. Tekniken kallas Lichtenbergbränning och går ut på att elektricitet skapar ett mönster när två poler söker sig mot varandra. 

– De är skapade med högspänning och mönstren växer långsamt fram mellan två elektroder när man lägger på spänningen.

Mönstret liknar trädgrenar, rötter eller blixtar som bränts fram i materialet. I denna del av processen finns en begränsning i hur mycket kontroll Magnusson som konstnär har. Han beskriver själv hur flera ser kinesiska drakar i mönstren.

– Det beror lite på hur det råkar bli och vilka referensramar man har, säger han.

På utställningen finns en del föremål som är tillverkade med en datorstyrd fräs. Här har Magnusson fått fram exakta mekaniska konstruktioner men även om de är tillverkade via en datorstyrd maskin är det flera moment som måste göras för hand och arbetet är inte färdigt bara för att maskinen är klar. På frågan om ifall det mesta görs i datorn svarar Magnusson:

– Jag vet inte om det är det mesta, men en del jobb sker ju där. Man måste rita upp det i ett 3D-cadprogram. Sedan är det ju en del jobb att sätta fast träbitarna i fräsen, mäta in så att de sitter på rätt ställe. 

Han fortsätter:

– Och så kan det också vara efterarbete med slipning och ytbehandling.

Besöker man utställningen finns där också en svävande skål. Magnusson har då svarvat och dekorerat en träskål för att sedan bygga en fot där han i trä ramat in en anordning med magneter som får själva träskålen att sväva och rotera.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

Fakta

Lichtenbergfigurer

Med hjälp av högspänning, alltså tusentals volt, går det att få trä att förkolna i oregelbundna mönster. Dessa mönster kallas Lichtenbergfigurer.

För att leda strömmen behövs en vätska, exempelvis bakpulver och vatten som får sugas in i träet.

När spänningen startar bildas små ljusbågar i träet och efterhand bryter ett trädliknande mönster fram.

Det går inte att kontrollera detaljerna i mönstret så varje verk blir unikt.

Källa: Per Magnusson