Den ofrivilliga ensamheten innebär risker, både för fysisk och psykisk hälsa. Även känslan av otrygghet ökar, främst för äldre personer. Nu har regeringen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för att motverka den.

Att välja att vara ensam och att vara ensam för att man inte har något val, är två skilda saker vilka har helt olika effekter på både den mentala och den fysiska hälsan.

Den ofrivilliga ensamheten är något som regeringen flera gånger tagit upp som en fråga man vill komma till rätta med. Både för att minska lidandet för den som är drabbad och för den samhällskostnad som det leder till.

Den 27 mars presenterade regeringen, med socialminister Jakob Forssmed (KD) i spetsen, ett regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten som går ut på att ta fram en nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet.

– Den ofrivilliga ensamheten förkortar och försämrar våra liv. Strategin blir en viktig del i arbetet för att motverka det samhällsproblem som ensamheten utgör, säger Jakob Forssmed i ett pressmeddelande och fortsätter:

– Olika samhällsaktörer såsom myndigheter, kommuner och regioner, civilsamhälle och näringsliv ska bjudas in för att bidra till gemenskaps- och relationsfrämjande åtgärder.

Den ofrivilliga ensamheten förkortar och försämrar våra liv. 

Jakob Forssmed (KD) Socialminister

Uppdraget är utformat som en kartläggning av ofrivillig ensamhet, och den nationella strategin som förväntas bli resultatet ska syfta till att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Folkhälsomyndigheten meddelar att man ännu inte vill säga så mycket om det nya uppdraget eller vilka slutsatser och åtgärder det kan tänkas landa i, då det är helt nytt.

Dock har man tidigare tittat på den ofrivilliga ensamheten och konstaterat att den är allra vanligast bland de yngre och de äldre, med andra ord de som ännu inte hunnit ut i yrkeslivet och de som har det bakom sig.

I en nationell enkät som Folkhälsomyndigheten genomförde 2022 svarade fyra av tio kvinnor över 85 år, och nästan tre av tio män, att de besvärades av ensamhet och isolering. Det tycks dock finnas olikheter kring när i livet kvinnor och män känner sig ensamma.

Många har svårt att hitta tillbaka till gemenskap och aktiviteter efter den långa tid av isolering som covid-19-pandemin medförde.

Forskningen visar också att inte bara äldre människor känner sig ensamma utan att även två miljoner svenskar redan från 16 års ålder besväras av ensamhet och isolering, och att 26 procent av barnen i årskurs 3–6 uppger att de känner sig ensamma i skolan. En av tre unga vuxna upplever besvär av ensamhet och isolering.

När det gäller ofrivillig ensamhet bland barn och äldre skolungdomar har forskning visat att denna har en större negativ effekt på skolbetygen än vad skolk har, och organisationen Friends har kallat den ofrivilliga ensamheten under och efter skoldagen för en form av mobbning.

En undersökning som organisationen gjort i samverkan med Örebro universitet visar att de elever som uppger att de är ensamma i skolan löper tre gånger så hög risk att inte få godkända betyg som de elever som omges av vänner i skolan.

Redan i februari aviserade regeringen en satsning på 145 miljoner kronor för att landets kommuner ska göra insatser för att förebygga och motverka ensamhet hos framför allt äldre personer.

Pengarna ska gå till uppsökande hälsosamtal där man tillsammans samtalar om livssituationen och hur den upplevs, och hur ensamheten kan minskas genom att man deltar i aktiviteter som känns meningsfulla och som görs i gemenskap med andra.

I arbetet för att motverka den ofrivilliga ensamheten ser regeringen också att civilsamhällets aktörer, som trossamfund, idrottsrörelsen och ungdoms- och pensionärsorganisationer, kommer att spela en viktig roll. Man vill även ta till vara näringslivets möjligheter att bidra.

Forskaren Peter Strang har framför allt arbetat med ensamhet i livets slutskede, så kallad existentiell ensamhet, som inför det man vet kommer, innebär att man kan känna sig ensam även om man är omgiven av andra människor.

Han menar att denna speciella typ av ensamhet inte är riktigt applicerbar på den ofrivilliga ensamheten, helt enkelt för att den förekommer även i sällskap med andra. Men samtidigt finns det aspekter som han menar kan vara gemensamma.

– I boken Att höra till – om ensamhet och gemenskap, beskriver jag bland annat Naomi Eisenbergers forskning kring ensamhet och smärta, hur ofrivillig ensamhet aktiverar hjärnans smärtcentrum och hur även tillfällig gemenskap dämpar smärtsystemet, säger Peter Strang till Epoch Times.

Det han syftar på är Eisenbergers teorier om det faktum att ensamhet kan kännas fysiskt smärtsam och att det kan vara så att ensamhetskänslan på något sätt tar sig in i den del av nervsystemet som registrerar smärta. Det är känt att känslan som följer av att bli avvisad ger utslag i samma delar av hjärnan som registrerar smärta.

– Jag har alltså inte själv forskat på hur ensamhet aktiverar smärtsystemet, utan bara tillämpat Eisenbergers fynd på smärtfrågor i palliativ vård. Men självklart fungerar hennes rön lika bra på smärta i andra situationer, säger Peter Strang.

Han menar också att lång, ofrivillig ensamhet utsätter individen för en kronisk, lågintensiv stress där det ständiga påslaget av stresshormoner är början på ett förlopp som kan orsaka högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket i sin tur kan leda till sjukdomar som demens, stroke och hjärtinfarkt.

Mest känt är kanske att ensamhet som man själv inte har valt påverkar den psykiska hälsan hos den som är drabbad, och kan leda till depression.

Den strategi som regeringen nu vill att Folkhälsomyndigheten ska ta fram mot ofrivillig ensamhet har redan prövats i bland annat Storbritannien, där man redan 2018 startade en trestegsstrategi mot ensamhet.

Uppdraget är utformat som en kartläggning av ofrivillig ensamhet

Den senaste kampanjen lanserades 2022 och fokuserade på att uppmuntra ungdomar i åldrarna 18 till 24 att ”lyfta någon ur ensamheten”, vilket gick ut på att man genom små, vänliga handlingar skulle hjälpa någon som kände sig ensam.

För den satsning som regeringen nu har aviserat finns i budgetpropositionen för 2023 en treårig gemenskapssatsning som beräknas uppgå till 300 miljoner kronor per år under perioden 2023–2025. Folkhälsomyndigheten ska senast den 1 februari 2025 lämna en slutredovisning till socialdepartementet. 

Psykisk ohälsa påverkar åldrandet

Att ha en psykisk åkomma påverkar mycket i livet. Nu visar studier av blodprover från närmare 111 000 personer i England att det kan finnas en koppling till förtida åldrande.

Forskning presenterad vid European Congress of Psychiatry i Paris i slutet av mars visar att personer med psykiska sjukdomar, såsom depression, ångest och bipolär sjukdom, åldras snabbare än sina jämnåriga.

Genom att ta blodprover från personer med psykisk sjukdom har man kunnat påvisa att deras kroppar är biologiskt äldre än deras faktiska ålder.

Resultaten kan förklara varför personer med psykisk ohälsa tenderar att leva kortare liv och löper högre risk att drabbas av åldersrelaterade sjukdomar.

Blodproverna kom från över 110 780 personer registrerade i en offentlig databas i Storbritannien – UK Biobank. Man fann att personer med en historia av psykisk sjukdom hade, för sin aktuella ålder, oväntade blodmarkörer.

Detta är inte första gången som dålig psykisk hälsa har visat en koppling till kortare livslängd. Studien är en påminnelse om vikten av att ta hand om både den mentala och fysiska hälsan. Man påpekar dock att ytterligare forskning behövs.

Kontakta skribenten:
[email protected]