Sedan 1976 har frågan om det av regering och riksdag avskaffade tjänstemannaansvaret av och till dryftats. Beslutet tillkom för att sopa igen spåren kring justitieminister Lennart Geijers köp av sexuella tjänster. Covidpandemin tycks ha gett fart åt frågan. Moderater, med Ida Drougge i spetsen, har önskat skärpt lagstiftning. Men en utredning ledd av Anne Rapp avvisar detta.
Tidningen Publikt sammanfattar den 2 februari bakgrunden: ”Frågan om statstjänstemän ska kunna ställas inför domstol för fel som begåtts i tjänsten har diskuterats ända sedan det så kallade ämbetsansvaret avskaffades 1976. I dag är ringa tjänstefel inte straffbart – enbart allvarligare fel kan leda till en straffrättslig påföljd. Däremot kan en myndighets personalansvarsnämnd besluta att dela ut en disciplinpåföljd till en statsanställd som gjort fel i jobbet, eller att skilja personen från sin anställning, utan att hen dömts för tjänstefel.”
Anne Rapp motiverade sin ståndpunkt på en presskonferens:
