För första gången någonsin finns nu Maurice Merleau-Pontys stora verk ”Varseblivningens fenomenologi” i svensk översättning. Med precision behandlar han det mest givna i våra liv, utan att för den skull ta det för givet.

Hos de flesta goda författare går det att börja direkt hos dem, utan några egentliga förkunskaper. Vissa goda författare är dock så bundna till en tradition att det inte är möjligt att börja direkt hos dem. Till denna sistnämnda kategori hör Maurice Merleau-Ponty. Traditionen han ingår i var dock förhållandevis ny när ”Varseblivningens fenomenologi” publicerades 1945, knappt 50 år. Som titeln på boken avslöjar är idétraditionen fenomenologin.

Vad är då fenomenologi? Det är en filosofisk strömning som presenterades av den tyske filosofen Edmund Husserl. Han menade att filosofin har fastnat i att ständigt förklara sådant som går utanför den mänskliga erfarenheten. Vad händer om vi i stället för att intressera oss för det som går bortanför vår upplevda värld intresserar oss för vad vår erfarenhet är? Denna uppgift visade sig dock vara lättare sagd än gjord och när hans tidigare lärjunge Martin Heidegger tyckte att Husserl hade kört fast ska han ha sagt: ”Jag tror inte ens att han själv vet vad fenomenologi är.”