loading

Yei i södra Sydsudan var tidigare en symbol för samexistens. I dag plågas området av våldsamma konflikter, där etniska grupper strider mot varandra i inbördeskriget. Foto: Justin Lynch-arkivbild
Yei i södra Sydsudan var tidigare en symbol för samexistens. I dag plågas området av våldsamma konflikter, där etniska grupper strider mot varandra i inbördeskriget. Foto: Justin Lynch-arkivbild
Utrikes

Övergreppen allt värre i Sydsudan

Epoch Times

Han har klarat sig undan tre mordförsök. Hans fru och barn har tvingats fly landet. Men Edmund Yakani ger inte upp kampen för mänskliga rättigheter i Sydsudan.

– Vi är på väg mot ett nytt Rwanda. Vi står på randen av ett folkmord, säger han.

Edmund Yakani har blivit kastad av militärer i en flod, lyckats avvärja ett mordförsök i sitt hem och undkom med nöd och näppe att knivhuggas när några angripare fingerade ett slagsmål för att döda honom. Till det kommer regelbundna hot via sms, brev och telefon.

– I början var jag rädd, men jag har förbundit mig att göra det här. Jag vill vara en förebild, säger han.

Yakani leder organisationen CEPO, som dokumenterar brott mot de mänskliga rättigheterna i Sydsudan. Förhoppningen är att arbetet ska sätta press på den politiska eliten. För det har han utsetts till årets människorättsförsvarare av organisationen Civil Rights Defenders.

Värre och värre

Enligt Yakani förvärras läget i Sydsudan för varje dag. I inledningen av inbördeskriget som bröt ut 2013, bara två år efter att Sydsudan blivit självständigt, handlade konflikten om två sidor: anhängare till presidenten Salva Kiir, som tillhör folkgruppen dinka, och den före detta vicepresidenten Riek Machar, från folkgruppen nuer.

Nu tar fler grupper till vapen.

– Det är inte nödvändigtvis en politisk kamp, det handlar om överlevnad. Med vapen kan du övermanna hjälpkonvojer eller plundra andra.

Anhöriga till sex hjälparbetare som dödats i Sydsudan väntar på att få begrava sina kära. Hjälparbetarna överfölls i slutet av mars, och är ett i raden av exempel på det grova våldet i Sydsudan. Foto: AP/TT

Etnicitet i fokus

Utvecklingen försvårar en fredsprocess. Det är inte längre bara två parter som ska lockas till förhandlingsbordet, påpekar Edmund Yakani. Han har inte förlorat hoppet helt, men säger att tiden är på väg att rinna ut.

– Vi är på väg mot ett nytt Rwanda. Vi är inte där än, men alla indikatorer finns: mobilisering baserat på etnicitet, systematiskt utförda våldtäkter, man bränner ner hus, förstör människors möjligheter att försörja sig och fördriver dem från deras hem.

Han tar några exempel på brott mot mänskliga rättigheter: Åtta journalister har dödats inom loppet av ett år. Sex människorättsförsvarare har nyligen torterats svårt. Hjälparbetare dödas och hindras från att arbeta. 36 000 personer har fängslats av politiska skäl.

– En del vet vi inte om de lever eller döda. Vi har namnen men vet inte var de är.

Vill sätta press

Mycket sker utan att omvärlden får veta. Regeringen nekar utländska journalister att resa in. Men han upplever att det finns en vilja från regionala aktörer, och omvärlden, att hitta en lösning.

– Men vi måste pressa den politiska eliten i Sydsudan, med riktade sanktioner mot dem och deras närmaste. Eliten kämpar om makten, berikar sig själva och korruptionen är enorm.

Edmund Yakani hoppas att den svenska regeringen ska agera i FN:s säkerhetsråd.

– Så att världen inte glömmer bort det som händer i Sydsudan.

(TT)

Sydsudan

Sydsudan blev självständigt från Sudan 2011, vilket satte punkt för ett långt inbördeskrig. En rad konflikter lämnades olösta för att delningen av landet skulle kunna förverkligas.

2013 utbröt inbördeskrig i den nya nationen, som en följd av en maktkamp mellan president Salva Kiir, från folkgruppen dinka och den före detta vicepresidenten Riek Machar, som är nuer.

Kriget har drivit miljontals människor på flykt och landets ekonomi, som till stor del bygger på oljeutvinning, är i spillror. I februari slog FN fast att svält råder i delar av landet. Det är första gången sedan 2011 FN förklarar hungersnöd i världen.

Landet hade i fjol uppskattningsvis 12,5 miljoner invånare. Befolkningen består till 36 procent av dinka, 16 procent är nuer. Utöver det finns fler än 15 minoritetsgrupper.

Källa: Civil Rights Defenders

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Yei i södra Sydsudan var tidigare en symbol för samexistens. I dag plågas området av våldsamma konflikter, där etniska grupper strider mot varandra i inbördeskriget. Foto: Justin Lynch-arkivbild
Yei i södra Sydsudan var tidigare en symbol för samexistens. I dag plågas området av våldsamma konflikter, där etniska grupper strider mot varandra i inbördeskriget. Foto: Justin Lynch-arkivbild
Utrikes

Övergreppen allt värre i Sydsudan

Epoch Times

Han har klarat sig undan tre mordförsök. Hans fru och barn har tvingats fly landet. Men Edmund Yakani ger inte upp kampen för mänskliga rättigheter i Sydsudan.

– Vi är på väg mot ett nytt Rwanda. Vi står på randen av ett folkmord, säger han.

Edmund Yakani har blivit kastad av militärer i en flod, lyckats avvärja ett mordförsök i sitt hem och undkom med nöd och näppe att knivhuggas när några angripare fingerade ett slagsmål för att döda honom. Till det kommer regelbundna hot via sms, brev och telefon.

– I början var jag rädd, men jag har förbundit mig att göra det här. Jag vill vara en förebild, säger han.

Yakani leder organisationen CEPO, som dokumenterar brott mot de mänskliga rättigheterna i Sydsudan. Förhoppningen är att arbetet ska sätta press på den politiska eliten. För det har han utsetts till årets människorättsförsvarare av organisationen Civil Rights Defenders.

Värre och värre

Enligt Yakani förvärras läget i Sydsudan för varje dag. I inledningen av inbördeskriget som bröt ut 2013, bara två år efter att Sydsudan blivit självständigt, handlade konflikten om två sidor: anhängare till presidenten Salva Kiir, som tillhör folkgruppen dinka, och den före detta vicepresidenten Riek Machar, från folkgruppen nuer.

Nu tar fler grupper till vapen.

– Det är inte nödvändigtvis en politisk kamp, det handlar om överlevnad. Med vapen kan du övermanna hjälpkonvojer eller plundra andra.

Anhöriga till sex hjälparbetare som dödats i Sydsudan väntar på att få begrava sina kära. Hjälparbetarna överfölls i slutet av mars, och är ett i raden av exempel på det grova våldet i Sydsudan. Foto: AP/TT

Etnicitet i fokus

Utvecklingen försvårar en fredsprocess. Det är inte längre bara två parter som ska lockas till förhandlingsbordet, påpekar Edmund Yakani. Han har inte förlorat hoppet helt, men säger att tiden är på väg att rinna ut.

– Vi är på väg mot ett nytt Rwanda. Vi är inte där än, men alla indikatorer finns: mobilisering baserat på etnicitet, systematiskt utförda våldtäkter, man bränner ner hus, förstör människors möjligheter att försörja sig och fördriver dem från deras hem.

Han tar några exempel på brott mot mänskliga rättigheter: Åtta journalister har dödats inom loppet av ett år. Sex människorättsförsvarare har nyligen torterats svårt. Hjälparbetare dödas och hindras från att arbeta. 36 000 personer har fängslats av politiska skäl.

– En del vet vi inte om de lever eller döda. Vi har namnen men vet inte var de är.

Vill sätta press

Mycket sker utan att omvärlden får veta. Regeringen nekar utländska journalister att resa in. Men han upplever att det finns en vilja från regionala aktörer, och omvärlden, att hitta en lösning.

– Men vi måste pressa den politiska eliten i Sydsudan, med riktade sanktioner mot dem och deras närmaste. Eliten kämpar om makten, berikar sig själva och korruptionen är enorm.

Edmund Yakani hoppas att den svenska regeringen ska agera i FN:s säkerhetsråd.

– Så att världen inte glömmer bort det som händer i Sydsudan.

(TT)

Sydsudan

Sydsudan blev självständigt från Sudan 2011, vilket satte punkt för ett långt inbördeskrig. En rad konflikter lämnades olösta för att delningen av landet skulle kunna förverkligas.

2013 utbröt inbördeskrig i den nya nationen, som en följd av en maktkamp mellan president Salva Kiir, från folkgruppen dinka och den före detta vicepresidenten Riek Machar, som är nuer.

Kriget har drivit miljontals människor på flykt och landets ekonomi, som till stor del bygger på oljeutvinning, är i spillror. I februari slog FN fast att svält råder i delar av landet. Det är första gången sedan 2011 FN förklarar hungersnöd i världen.

Landet hade i fjol uppskattningsvis 12,5 miljoner invånare. Befolkningen består till 36 procent av dinka, 16 procent är nuer. Utöver det finns fler än 15 minoritetsgrupper.

Källa: Civil Rights Defenders

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024