loading110 av Sveriges 290 kommuner väntas gå back i år. Foto: Epoch Times-arkivbild
110 av Sveriges 290 kommuner väntas gå back i år. Foto: Epoch Times-arkivbild
Inrikes

Över en tredjedel av kommunerna väntas gå back i år

Epoch Times

Så många som 110 av Sveriges 290 kommuner väntas gå back i år samtidigt som man tror att omkring 40 av dessa kommer att tvingas höja skatten. Det rapporterar Dagens Nyheter.

Tidigare i maj visade en rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL, att 69 kommuner gick back förra året jämfört med 20 kommuner 2017.

”Det kommer bli värre”

Många kommuner har den senaste tiden larmat om att man tvingas till omfattande besparingar då man tvingas varsla personal och lägga ned skolor och äldreboenden. Enligt DN uppgår kommunernas sammanlagda förluster till över två miljarder kronor.

Om samma personaltäthet och befolkningsförändringarna fortsätter kommer kommunerna och landstingen i landet att behöva 38 miljarder kronor år 2022.

Regeringens uppgörelse med Centerpartiet och Liberalerna innebär att statsbidragen till kommunerna ska öka med fem miljarder om året. Det kommer ändå att fattas 20 miljarder kronor om tre år eftersom SKL också räknar med ökade kostnader.

– Med det här resultatet räknar vi med att skatten kommer att behöva höjas med 13 öre sammantaget, och i stort sett alla regioner och kommuner jobbar med besparingar och effektiviseringar, sade Annika Wallenskog, SKL:s chefsekonom, till SVT i maj.

Till DN säger hon att många kommuner redan nu har ett svagt resultat ”och det kommer bli värre”. Enligt henne förbrukar man mer pengar än vad man får in, ”vilket gör att man måste låna pengar och skulderna ökar”.

En av orsakerna till varför kommunerna går back är den demografiska utvecklingen. Barn, unga och äldre är en kostnadskrävande grupp som blir allt fler, och personer i arbetsför ålder ökar inte i samma utsträckning.

Flera av de kommuner som väntas gå back säger att det statliga stöd som man har fått för att ta emot nyanlända har lett till att pengarna är slut och det har samtidigt skapat hål i budgeten.

Nedskärningar

En av de kommunerna är Filipstad som mellan 2015 och 2016 tog emot många nyanlända. Tidigare i november rapporterade SVT att försörjningsstödet där nästan har tredubblats samtidigt som det finns få jobb.

Kommunen tvingas nu till besparingar. Redan nu har tjänstemän föreslagit att man ska dra ned på skolor och personal.

I Nordmaling ska man skära ner på personal i äldreomsorg och hemtjänst. För en vecka sedan röstade kommunfullmäktige igenom kommunens förslag på besparingar. Det innebär att man kommer att lägga ned öppna förskolan, rapporterar P4 Västerbotten.

Karlshamn går back med 110 miljoner kronor. Kommunens underskott är därmed bland de tre största i landet. Till följd av detta har omsorgsförvaltningen föreslagit att två äldreboenden ska läggas ner, något som Epoch Times tidigare har rapporterat om.

Enligt SKL kan 40 kommuner tvingas till skattehöjning nästa år. Redan nu har Danderyd fattat beslut om att skatten nästa år höjs med 1,40 kronor.

I Vilhelmina måste kommunen spara 40 miljoner kronor på ett par år. Man avvaktar dock för tillfället med att höja skatten. Först tänker man spara in på gymnasiet, ishallar, ridskolor och slalombacke.

– Om man inte ska ta för mycket från skola, vård och omsorg så är det de frivilliga verksamheterna vi får titta på, säger Annika Andersson, (C), kommunstyrelsens ordförande i Vilhelmina, till DN.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading110 av Sveriges 290 kommuner väntas gå back i år. Foto: Epoch Times-arkivbild
110 av Sveriges 290 kommuner väntas gå back i år. Foto: Epoch Times-arkivbild
Inrikes

Över en tredjedel av kommunerna väntas gå back i år

Epoch Times

Så många som 110 av Sveriges 290 kommuner väntas gå back i år samtidigt som man tror att omkring 40 av dessa kommer att tvingas höja skatten. Det rapporterar Dagens Nyheter.

Tidigare i maj visade en rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL, att 69 kommuner gick back förra året jämfört med 20 kommuner 2017.

”Det kommer bli värre”

Många kommuner har den senaste tiden larmat om att man tvingas till omfattande besparingar då man tvingas varsla personal och lägga ned skolor och äldreboenden. Enligt DN uppgår kommunernas sammanlagda förluster till över två miljarder kronor.

Om samma personaltäthet och befolkningsförändringarna fortsätter kommer kommunerna och landstingen i landet att behöva 38 miljarder kronor år 2022.

Regeringens uppgörelse med Centerpartiet och Liberalerna innebär att statsbidragen till kommunerna ska öka med fem miljarder om året. Det kommer ändå att fattas 20 miljarder kronor om tre år eftersom SKL också räknar med ökade kostnader.

– Med det här resultatet räknar vi med att skatten kommer att behöva höjas med 13 öre sammantaget, och i stort sett alla regioner och kommuner jobbar med besparingar och effektiviseringar, sade Annika Wallenskog, SKL:s chefsekonom, till SVT i maj.

Till DN säger hon att många kommuner redan nu har ett svagt resultat ”och det kommer bli värre”. Enligt henne förbrukar man mer pengar än vad man får in, ”vilket gör att man måste låna pengar och skulderna ökar”.

En av orsakerna till varför kommunerna går back är den demografiska utvecklingen. Barn, unga och äldre är en kostnadskrävande grupp som blir allt fler, och personer i arbetsför ålder ökar inte i samma utsträckning.

Flera av de kommuner som väntas gå back säger att det statliga stöd som man har fått för att ta emot nyanlända har lett till att pengarna är slut och det har samtidigt skapat hål i budgeten.

Nedskärningar

En av de kommunerna är Filipstad som mellan 2015 och 2016 tog emot många nyanlända. Tidigare i november rapporterade SVT att försörjningsstödet där nästan har tredubblats samtidigt som det finns få jobb.

Kommunen tvingas nu till besparingar. Redan nu har tjänstemän föreslagit att man ska dra ned på skolor och personal.

I Nordmaling ska man skära ner på personal i äldreomsorg och hemtjänst. För en vecka sedan röstade kommunfullmäktige igenom kommunens förslag på besparingar. Det innebär att man kommer att lägga ned öppna förskolan, rapporterar P4 Västerbotten.

Karlshamn går back med 110 miljoner kronor. Kommunens underskott är därmed bland de tre största i landet. Till följd av detta har omsorgsförvaltningen föreslagit att två äldreboenden ska läggas ner, något som Epoch Times tidigare har rapporterat om.

Enligt SKL kan 40 kommuner tvingas till skattehöjning nästa år. Redan nu har Danderyd fattat beslut om att skatten nästa år höjs med 1,40 kronor.

I Vilhelmina måste kommunen spara 40 miljoner kronor på ett par år. Man avvaktar dock för tillfället med att höja skatten. Först tänker man spara in på gymnasiet, ishallar, ridskolor och slalombacke.

– Om man inte ska ta för mycket från skola, vård och omsorg så är det de frivilliga verksamheterna vi får titta på, säger Annika Andersson, (C), kommunstyrelsens ordförande i Vilhelmina, till DN.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024