loadingHemberedskapen och försvarsviljan har ökat hos svenska hushåll de senaste åren, enligt en ny rapport. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Hemberedskapen och försvarsviljan har ökat hos svenska hushåll de senaste åren, enligt en ny rapport. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Ökad hemberedskap i krigets spår

Joakim Hugert Lundberg

Krig och pandemi har ökat försvarsviljan och hemberedskapen hos svenska hushåll. Men om vattnet eller maten skulle ta slut är det få som vet hur länge de skulle klara sig, enligt en ny undersökning.

Andelen hushåll som säger sig vidtagit särskilda åtgärder för att förbereda sig för kris och krig har fördubblats, från 22 procent till 45 procent, mellan 2018 och 2022. Det visar en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Däremot märks inte någon motsvarande förändring i hur länge hushållen bedömer att de skulle klara sig om exempelvis vattnet i kranen slutar att rinna eller om det inte går att köpa mat i butiker, enligt rapporten.

Om rapporten

(TT)

Drygt 1 800 personer har svarat på en enkät kring hemberedskap och försvarsvilja, genomförd i samarbete mellan SCB och FOI.

Svaren redovisas i rapporten "Den svenska allmänhetens hemberedskap och försvarsvilja".

Hemberedskap handlar om hur länge man klarar sig utan tillgång till exempelvis el, vatten eller möjligheten att handla mat i butiken. Kan mätas på två huvudsakliga sätt:

Självskattning av möjligheterna, där de tillfrågade själva får värdera sina möjligheter. Fördelen med den metoden är att de som tillfrågas vet vad som finns i deras närhet. Nackdelen är att människor är dåliga på att göra självskattningar.

Att fråga efter faktiska resurser, om det exempelvis finns ett alternativt sätt att laga mat om elen försvinner, till exempel i ett spritkök. Fördelen är att de tillfrågade vet vad som finns i deras hem. Nackdelen är att man bara får svar på det man frågar efter, utan att få tilläggsinformation.

Försvarsvilja kan beskrivas som benägenhet att handla på ett visst sätt eller ha en viss åsikt i ett försvarsrelaterat syfte. Det kan vara att ställa upp med vapen i hand, att gå till jobbet på en förskola för att ta hand om soldaternas barn eller att bara tycka att Sverige ska försvara sig med vapen. Försvarsviljan har mätts på tre nivåer:

Allmän försvarsvilja – om man anser Sverige ska göra väpnat motstånd.

Personlig försvarsvilja – vad man själv vill göra.

Understödjande försvarsvilja – exempelvis delta i finansiering av militärt försvar.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingHemberedskapen och försvarsviljan har ökat hos svenska hushåll de senaste åren, enligt en ny rapport. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Hemberedskapen och försvarsviljan har ökat hos svenska hushåll de senaste åren, enligt en ny rapport. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Ökad hemberedskap i krigets spår

Joakim Hugert Lundberg

Krig och pandemi har ökat försvarsviljan och hemberedskapen hos svenska hushåll. Men om vattnet eller maten skulle ta slut är det få som vet hur länge de skulle klara sig, enligt en ny undersökning.

Andelen hushåll som säger sig vidtagit särskilda åtgärder för att förbereda sig för kris och krig har fördubblats, från 22 procent till 45 procent, mellan 2018 och 2022. Det visar en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Däremot märks inte någon motsvarande förändring i hur länge hushållen bedömer att de skulle klara sig om exempelvis vattnet i kranen slutar att rinna eller om det inte går att köpa mat i butiker, enligt rapporten.

Om rapporten

(TT)

Drygt 1 800 personer har svarat på en enkät kring hemberedskap och försvarsvilja, genomförd i samarbete mellan SCB och FOI.

Svaren redovisas i rapporten "Den svenska allmänhetens hemberedskap och försvarsvilja".

Hemberedskap handlar om hur länge man klarar sig utan tillgång till exempelvis el, vatten eller möjligheten att handla mat i butiken. Kan mätas på två huvudsakliga sätt:

Självskattning av möjligheterna, där de tillfrågade själva får värdera sina möjligheter. Fördelen med den metoden är att de som tillfrågas vet vad som finns i deras närhet. Nackdelen är att människor är dåliga på att göra självskattningar.

Att fråga efter faktiska resurser, om det exempelvis finns ett alternativt sätt att laga mat om elen försvinner, till exempel i ett spritkök. Fördelen är att de tillfrågade vet vad som finns i deras hem. Nackdelen är att man bara får svar på det man frågar efter, utan att få tilläggsinformation.

Försvarsvilja kan beskrivas som benägenhet att handla på ett visst sätt eller ha en viss åsikt i ett försvarsrelaterat syfte. Det kan vara att ställa upp med vapen i hand, att gå till jobbet på en förskola för att ta hand om soldaternas barn eller att bara tycka att Sverige ska försvara sig med vapen. Försvarsviljan har mätts på tre nivåer:

Allmän försvarsvilja – om man anser Sverige ska göra väpnat motstånd.

Personlig försvarsvilja – vad man själv vill göra.

Understödjande försvarsvilja – exempelvis delta i finansiering av militärt försvar.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024