Yttrandefriheten betraktas ofta som avgörande för ett fritt och demokratiskt samhälle. Samtidigt finns det från politiskt håll en viss ambivalens kring hur yttrandefriheten tillämpas i praktiken.

Härom veckan tog justitieutskottet ställning till det kontroversiella EU-förslaget ”Chat control”, som förväntas tas upp av ministerrådet inom kort. Förslaget som antogs av utskottet innebär att digitala plattformar måste öppna upp en bakdörr för att möjliggöra för utomstående att avläsa kommunikationen på plattformen. Därmed blir information som annars skulle vara privat för plattformen och skyddad genom kryptering, tillgänglig för vissa myndigheter att läsa och analysera.

Förslaget sägs ha som syfte att motverka övergrepp mot barn på internet. Frågetecken finns dock kring hur noga man har vägt nyttan mot de inneboende riskerna. Lagen kommer inte åt olagligt material som florerar på det så kallade darknet, där denna typ av material i regel cirkulerar, snarare än på de stora publika plattformarna som förslaget gäller. Samtidigt har i princip alla riksdagspartier rest kritik rörande frågan om integritet och yttrandefrihet.