När en ung stjärna föds skickas en kraftfull virvelvind ut. För första gången har ett svensklett forskarlag nu kunnat se hur dessa vindar bildas.

När en stjärna precis har fötts kan en roterande skiva av överblivet stoft och gas bildas runt den. Det är innehållet i den skivan som så småningom samlas i allt större klumpar som sedan blir planeter.

Nu har forskare, som publicerar sina rön i den vetenskapliga tidskriften Nature, kunnat se hur virvelvindar bildas från hela skivan och för med sig moln av gas och stoft bort från den.

”Vi ser hur vinden likt en tromb lyfter upp materia och gas från den snurrande skivan där ett nytt solsystem håller på att bildas”, säger Per Bjerkeli, astronom vid Chalmers tekniska högskola och Niels Bohr-institutetet vid Köpenhamns universitet, som lett forskarlaget, i ett pressmeddelande.

Forskarna har kunnat studera fenomenet med hjälp av teleskopet Alma, som från sin plats i Atacamaöknen i Chile studerar ljus från universum med en våglängd runt en millimeter. I det här fallet har forskarna riktat uppmärksamheten mot stjärnan TMC1A i Oxens stjärnbild, 450 ljusår bort.

Virvelvindarna tros ha betydelse för att planeter så småningom kan bildas.

”Senare släpper vinden taget om molnet så att materian kan lätta. Detta för med sig att molnets rotationshastighet saktas ned, och den nya stjärnan kan därmed hålla ihop”, säger Jes Jørgensen vid Niels Bohr-instututet.

(TT)