Under lång tid har brister i identitetskontroller skapat stora problem för det svenska samhället. Det handlar om missbruk av och fel i välfärdssystemen, problem för både myndigheter och företag samt ineffektiva och motstridiga regelverk.
I början av 2010-talet inledde den då nytillträdde generaldirektören för Skatteverket, Ingemar Hansson, ett omfattande arbete för att styra om Skatteverkets arbetssätt till att bygga på idén om att en så stor andel som möjligt, av de olika uppgifter som verket hanterade, skulle vara korrekta från början. Han menade att det så kallade skattefelet skulle minska om både medborgare, företag och Skatteverket självt gjorde rätt direkt, i stället för att tvingas hantera komplexa rutiner som genererar många fel. Hansson myntade en slogan för Skatteverket: ”Det ska vara lätt att göra rätt, och svårt att göra fel.”
Bland annat planerades och påbörjades ett omfattande arbete med att modernisera det svenska befolkningsregistret, som Skatteverket hanterar. Man ville skapa fungerande rutiner för att både säkerställa korrekta data och underlätta distribution av data till andra relevanta myndigheter. Hanssons projekt för ett reformerat befolkningsregister var mycket omfattande, och skulle bidra till att lösa en lång rad myndighetsproblem, som till stor del utgick från brister i befolkningsregistret och de regelverk som omger hanteringen av personuppgifter.
