loading"Vi är oroliga för att vi på sikt riskerar att underminera förutsättningarna för en god dricksvattenproduktion och avloppshantering", säger Pär Dalhielm, vd vid Svenskt Vatten. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
"Vi är oroliga för att vi på sikt riskerar att underminera förutsättningarna för en god dricksvattenproduktion och avloppshantering", säger Pär Dalhielm, vd vid Svenskt Vatten. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes

Varningen: Risk för sämre dricksvatten

Malin Johanson/TT

Det krävs enorma investeringar i svensk vatteninfrastruktur – allt från avloppsrör till vattenledningar. Annars riskerar hushållens och företagens tillgång till vatten att försämras.

– Staten måste intressera sig mer för de här frågorna, säger Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm.

Det tuffa ekonomiska läget har fått mycket att stiga i pris, så även taxorna för vatten och avlopp. I genomsnitt ligger höjningen i år i landets kommuner på drygt 14 procent, enligt statistik från Svenskt Vatten.

Och organisationen ser fortsatta höjningar framför sig. Prognosen för nästa år ligger på mellan 5 och 10 procent.

– Vi bedömer att det kommer att vara successiva höjningar framgent över hela landet, men det kommer att variera lokalt. En del kommuner har redan höjt och andra har det framför sig, säger vd Pär Dalhielm.

En fördubbling

Exakt hur stora höjningar som ligger längre fram i tiden går inte att säga.

– Men vi pratar om en fördubbling till 2040 och i vissa kommuner betydligt mer än så. Det vi vet är att variationerna kommer vara stora beroende på vart i landet man är.

Anledningarna till detta är fler. Städer behöver klimatanpassas, det finns ökade miljökrav och det ställs även högre krav på kvaliteten på vårt dricksvatten.

Dessutom finns en skuld ta sig an. Branschorganisationen ser att Sverige inte riktigt prioriterat underhållet av infrastrukturen för vatten och avlopp som man borde ha gjort – något man är bekymrad över.

– Vi är oroliga för att vi på sikt riskerar att underminera förutsättningarna för en god dricksvattenproduktion och avloppshantering.

Det är inget akut problem här och nu, men det kan bli det framåt om det fortsätter så här.

– Sverige har en årligt återkommande underinvestering på hela 10 miljarder. Om dagens låga förnyelsetakt kvarstår kommer hushåll och offentliga verksamheter uppleva fler driftstörningar och avbrott. Vi riskerar köpa oss ett problem vi inte behöver.

"Ingen tar ansvar"

Enligt Svenskt Vatten behöver Sverige investera nära 600 miljarder kronor i infrastruktur för vatten och avlopp fram till 2040.

– Det är stora belopp. Hade det här varit en post i statsbudgeten hade det varit en diskussion i regering och riksdag.

Ansvaret för vatten och avlopp ligger hos kommunerna. Men organisationen saknar en politisk diskussion på nationell nivå om hur man ska jobba med den här frågan.

– Ingen i regeringen tar ansvar för VA-frågorna för att man tycker att det är ett lokalt ansvar och lokalt är man bekymrad över de finansiella konsekvenserna och skjuter frågan på framtiden.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading"Vi är oroliga för att vi på sikt riskerar att underminera förutsättningarna för en god dricksvattenproduktion och avloppshantering", säger Pär Dalhielm, vd vid Svenskt Vatten. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
"Vi är oroliga för att vi på sikt riskerar att underminera förutsättningarna för en god dricksvattenproduktion och avloppshantering", säger Pär Dalhielm, vd vid Svenskt Vatten. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes

Varningen: Risk för sämre dricksvatten

Malin Johanson/TT

Det krävs enorma investeringar i svensk vatteninfrastruktur – allt från avloppsrör till vattenledningar. Annars riskerar hushållens och företagens tillgång till vatten att försämras.

– Staten måste intressera sig mer för de här frågorna, säger Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm.

Det tuffa ekonomiska läget har fått mycket att stiga i pris, så även taxorna för vatten och avlopp. I genomsnitt ligger höjningen i år i landets kommuner på drygt 14 procent, enligt statistik från Svenskt Vatten.

Och organisationen ser fortsatta höjningar framför sig. Prognosen för nästa år ligger på mellan 5 och 10 procent.

– Vi bedömer att det kommer att vara successiva höjningar framgent över hela landet, men det kommer att variera lokalt. En del kommuner har redan höjt och andra har det framför sig, säger vd Pär Dalhielm.

En fördubbling

Exakt hur stora höjningar som ligger längre fram i tiden går inte att säga.

– Men vi pratar om en fördubbling till 2040 och i vissa kommuner betydligt mer än så. Det vi vet är att variationerna kommer vara stora beroende på vart i landet man är.

Anledningarna till detta är fler. Städer behöver klimatanpassas, det finns ökade miljökrav och det ställs även högre krav på kvaliteten på vårt dricksvatten.

Dessutom finns en skuld ta sig an. Branschorganisationen ser att Sverige inte riktigt prioriterat underhållet av infrastrukturen för vatten och avlopp som man borde ha gjort – något man är bekymrad över.

– Vi är oroliga för att vi på sikt riskerar att underminera förutsättningarna för en god dricksvattenproduktion och avloppshantering.

Det är inget akut problem här och nu, men det kan bli det framåt om det fortsätter så här.

– Sverige har en årligt återkommande underinvestering på hela 10 miljarder. Om dagens låga förnyelsetakt kvarstår kommer hushåll och offentliga verksamheter uppleva fler driftstörningar och avbrott. Vi riskerar köpa oss ett problem vi inte behöver.

"Ingen tar ansvar"

Enligt Svenskt Vatten behöver Sverige investera nära 600 miljarder kronor i infrastruktur för vatten och avlopp fram till 2040.

– Det är stora belopp. Hade det här varit en post i statsbudgeten hade det varit en diskussion i regering och riksdag.

Ansvaret för vatten och avlopp ligger hos kommunerna. Men organisationen saknar en politisk diskussion på nationell nivå om hur man ska jobba med den här frågan.

– Ingen i regeringen tar ansvar för VA-frågorna för att man tycker att det är ett lokalt ansvar och lokalt är man bekymrad över de finansiella konsekvenserna och skjuter frågan på framtiden.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024