Du vaknar en vanlig vardagsmorgon och inser att du har försovit dig. Igår var du uppe sent för att förbereda dagens viktiga möte. Det upptar dina tankar medan du väcker barnen, ger dem frukost och får iväg dem till skolan.

Trafiken är värre än vanligt och sinkar dig ytterligare. Ångesten byggs på när du föreställer dig chefens min när du kommer för sent till årets viktigaste möte. Du kommer plötsligt på att det är dotterns första dansuppvisning i kväll, och kanske måste du jobba över på grund av mötet, och du hade lovat din gamla pappa att komma förbi på hemvägen…

Låter detta bekant? Då kan du sälla dig till leden av dagens upptagna människor som lever under pressen att ”göra allt”. Det är en livsstil som nu har börjat ifrågasättas, många undrar hur hållbar vår 24/7-kultur egentligen är (24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan).

Det finns flera skäl till att nutidens ständiga sysselsättning har uppkommit: Fler ensamstående föräldrar, arbetande mödrar, behov av dubbla inkomster och en ny trend att ta hand om gamla föräldrar. Globalisering, teknologi, en åldrande befolkning och hög arbetslöshet har förvärrat situationen. Lägg till långa arbetsdagar (statistik visar att nästan två tredjedelar av kanadensarna jobbar mer än 45 timmar i veckan, 50 procent mer än för tjugo år sedan) och lockande möjligheter som 24/7-teknologin erbjuder.

Få balansen tillbaka

Folk jobbar hårt för att upprätthålla ett sken av att de har balans i sina liv. Det finns ett överflöd av böcker om hur man ska få balans mellan arbete och privatliv.

Mindfullnessträning och gratis yoga erbjuds på en del arbetsplatser. En del kaféer och restauranger har Wi-Fi-fria zoner och förbud mot mobiltelefoner. Nya långsamma trender dyker ständigt upp, slow food, slow cities, slow education, och så vidare.

Sociologiprofessorn Scott Schieman på Torontos universitet har forskat om arbete, stress och hälsa. Han säger att han upplever en omsvängning i samhället där folk börjar ifrågasätta status quo och se över hur de ska kunna få tillbaka en balans och känsla av tillfredsställelse i sina liv.

– Det finns en ökad medvetenhet om hur vi har organiserat vårt arbets- och privatliv. Hur det kanske skadar folks hälsa, välbefinnande eller deras känsla av att det inte var så här jag ville ha det – frågor om tillfredsställelse, säger Schieman.

Sambandet mellan att vara ständigt sysselsatt och självkänsla

För dem som måste ha flera lågavlönade jobb för att klara ekonomin är situationen oundviklig. Men för folk i medelklassen kan det att vara ständigt sysselsatt bli till ett beroende – det gör att vi känner oss viktiga.

– Det finns en del i dig som älskar att vara sysselsatt eftersom det får dig att känna dig levande, att du har en uppgift i motsats till att vara uttråkad och inte ha någonting att göra, säger han.

Enligt David Posen, författare till boken ”Is work killing you?”, blev kombinationen av nedskärningarna år 2008 och ny teknik en anledning till att känna sig stolt över sig själv när man var väldigt upptagen. Att vara så upptagen när så många andra inte hade lyckats lika bra blev en källa till ökad självkänsla.

Den här kopplingen mellan att vara igång hela tiden och egenvärde beskriver författaren Christine Carter som ”en stor lögn” i dagens arbetskultur. Carter skrev en bok om sina egna erfarenheter att lämna det hektiska livet och hitta en mer hälsosam livsstil.

”Jag bar min utmattning som en trofé, som ett tecken på min styrka och karaktär”, skrev hon i ett blogginlägg. ”Ju mer upptagen jag var desto viktigare kände jag mig. Jag var fast besluten att fortsätta pressa mig trots tydliga tecken på att jag var på väg att stupa”.

Brigid Schulte, författare till boken ”Overwhelmed: work, love and play when no one has the time”, konstaterar att förutom syndromet att det är hedervärt att vara den perfekta arbetstagaren beror vårt jäkt också på bristande stöd från arbetsgivaren. De både kräver och uppmuntrar till överarbete.

En annan faktor är konkurrensen mellan föräldrar, att barnen har för många aktiviteter och de allt högre kraven på föräldraskapet. Det kommer både från skuldkänslan över att arbeta så mycket och trenden att lägga för mycket fokus på barnen och deras liv. Det är intressant att notera att arbetande mammor idag lägger mer tid på barnen än vad hemmavarande mammor gjorde på 1960-talet.

Sysselsättning som bedövning

Skribenten Tim Kreider, forskaren Brene Brown och pastor Tullian Tchividjian säger att vara ständigt sysselsatt är en socialt accepterad opiat -en distraktion från djupare frågor och obehagliga känslor (tomhet, dödlighet, skam med mera) eller relationsproblem. Att människor är rädda för att sakta ner eftersom det skulle tvinga dem att möta och ta itu med de svåraste bitarna i livet.

”En av de mest universella bedövningsstrategierna kallar jag att vara vansinnigt upptagen. Vi lever i en kultur som har köpt idén att om vi är tillräckligt upptagna kommer sanningen om våra liv inte ikapp oss. Vi fortsätter att vara sysselsatta för att inte behöva ta itu med rädslan för att vara vanlig”, skriver Browne.

Ett talande experiment där 64 procent av männen och 15 procent av kvinnorna hellre gav sig själva små elstötar än satt ensam i tystnad, visar människors rädsla för självbetraktelse.

Farorna med att vara ständigt sysselsatt

Så varför bör vi slå av på takten? Och vad blir konsekvenserna av att inte göra det? Det finns väldokumenterade exempel på vad farlig stress kan föra med sig. Allt från mental tomhet, fysisk och känslomässig utbrändhet till döden.

Författaren och talaren Scott Dannemiller citerar läkaren Suzanne Koven på sin blogg om anti-sysselsättning ”Busy is a sickness”: ”De senaste åren har jag observerat en epidemi, patient efter patient lider av samma symptom. Det är trötthet, irritation, sömnlöshet, ångest, huvudvärk, halsbränna, matsmältningsstörningar, ryggont och viktökning. Inga blodprov eller röntgenbilder kan diagnostisera detta tillstånd men ändå är det lätt att känna igen. Tillståndet beror på överdriven upptagenhet.”

Som ”slå av på takten-gurun” Carl Honore skriver leder vår besatthet att spara tid och göra saker och ting snabbare också till raseri. Vi tar ut det på vägarna, när vi shoppar, i relationen, på jobbet, på semestern och så vidare, listan kan göras lång.

Mindre påtagliga symptom är förlusten av en djupare mänsklighet. Tid att tyst reflektera, njuta av livet och vårda och utveckla det inre jaget. Riktig ledighet är när vi har tid att inse att vi är mänskliga.

Sokrates varnade ”Se upp för torftigheten i ett hektiskt liv”. Det är en sanning som var känd redan under antiken, att vara alltför upptagen skulle undvikas.

Kejsare Kangxi var orubblig om att få åtta timmars sömn, två timmars bön och meditation. Han avsatte tid för läsning och självkultivering varje dag. Dessa saker gjorde kejsaren effektivare, visare och hjälpte honom att se perspektiv och fatta de bästa besluten. Att ha för många saker att göra kunde leda till misstag eller dåligt omdöme, något som en kejsare över ett stort imperium inte hade råd att göra.

Förändringens vindar blåser

Men nu växer en förändring långsamt fram. Det talas om att göra saker annorlunda och vissa förbättringar sker.

Mediakändisen Arianna Huffington har skrivit en bok som beskriver hur de två vanliga framgångsbevisen – pengar och makt – har lett till en epidemi av utbrändhet, sjukdom, sämre relationer och familjeliv och ironiskt nog – karriärer. Hon föreslår ett nytt sätt att mäta framgång på som bygger på den senaste forskningen om effekterna av meditation, mindfullness, stänga av och ge tillbaka.

Den nya definitionen av framgång borde basera sig på väl beprövade saker som ger lycka och tillfredsställelse: välbefinnande, vishet, nyfikenhet och givande.

Några företag som ligger i framkant har redan börjat beakta detta och insett att det är lönsammare att ha friska, glada arbetstagare än uppstressade och utmattade. Google erbjuder sina anställda kurser där de får lära sig meditation och mindfullness - lära känna och acceptera sina inre tankar och känslor istället för att förtrycka dem.

Andra företag, till exempel Volkswagen, stänger e-posten efter en viss tid så att de anställda inte frestas att arbeta över och i stället kan ägna kvalitetstid till sig själv och sina familjer.

Organisationer som det brittiska Stress Management Society och Society for the Deklaration of Time, har inrättats för att göra studier om den här epidemin att ha för mycket att göra och hur man ska få en bättre balans i livet. San Fransiscos Long Now Foundation, har som uppdrag att ge en motvikt till dagens accelererande kultur och bidra till ett mer långsiktigt hållbart tänkande.

Schieman säger att en förändring kräver en medvetenhet hos både individen och arbetsgivaren. Att inse att dödtid och gränser är sunt både för ekonomin och känslolivet.

Att sakta ner och backa så du åtminstone kan få tillbaka det nödvändigaste, tid för meditation, tid att bara promenera eller gå till gymmet. Folk längtar efter den befrielsen. Vi behöver koppla av, ha semester, vara frikopplade.